Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Böcker - Gators och vägars kapacitet, av E Nothin - Elektricitetslära och elektroteknik, av G Olsson - Kommittén för explosionsförsök Bromma 1957, slutrapport, av Wll - Stromrichter, av Rune Samuelsson - Technische Schwingungslehre, av JH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad. Vid beräkning av trafikkapaciteten omräknas
fordonen i personbilsenheter, dvs. i fordon som
tar i anspråk lika stor del av gatans kapacitet som
en medelstor personbil under rörelse rakt fram. I
tabeller lämnas uppgifter på ekvivalensvärden för
olika fordon under olika trafikförhållanden.
Av innehållet i boken må även nämnas uppgifter
med siffertabeller avseende obruten och bruten
trafikström, ljusförhållanden, filbredd, avstånd till
hinder vid sidan av vägen, siktförhållanden,
oreglerad och stoppmärkesreglerad korsning,
cirkulationsplatser, gatusektion mellan korsningar, cykelbanor,
gångbanor m.m. Ett flertal exempel med
illustrationer lämnas på de angivna beräkningsmetodernas
tillämpning vid planering av trafikleder.
Arbetets omfattning och dess utförliga anvisningar
om beräkningsmetoder m.m. synes vara en garanti
för att det är av värde såväl för den som önskar
sätta sig in i kapacitetsproblemet som för den
praktiskt verksamme trafikteknikern. Då den svenska
litteraturen på området, såsom redan antytts, är
knapphändig, torde arbetet även i detta avseende
fylla ett behov. E Nothin
Elektricitetslära och elektroteknik, 7:e uppl.,
av Helge Bohlin. Svenska
Bokförlaget/Norstedts, Stockholm 1958. 641 s., 488 fig. 21 kr.
Nästan hälften av sidantalet i denna bok ägnas
grundläggande likströms- och växelströmsteori,
magnetism och elektrostatik. Återstoden ger en inblick
i elektromaskinlära, elektrisk anläggningsteknik och
teleteknik.
Innehållet är redigt och klart. En mängd lösta
exempel i texten och övningsexempel med svar
underlättar dessutom förståelsen av de olika
avsnitten. I några fall är dock framställningen onödigt
omständlig. Läran om magnetism kunde t.ex. ha
förenklats, om formeln B — fi [x0 • H generellt
använts.
Den nva upplagan skiljer sig från föregående
upplaga främst däri att förf. nu helt övergått till
mksa-systemets enheter. Dessutom har i slutet av boken
tillkommit ett kapitel om användningen av
komplexa tal vid beräkning av växelströmskretsar.
Boken rekommenderas som lärobok vid lägre
teknisk undervisning, men kan även med fördel
användas av den som på egen hand vill inhämta
grunderna av elektrotekniken. G Olsson
Kommittén för explosionsförsök Bromma
1957, slutrapport. Svenska
Brandskyddsföreningen, Stockholm 1958. 42 s., 22 fig., 7 bil.
Eör studium av förloppet vid explosioner i
byggnader gjordes under slutet av 1957 en serie
explosionsförsök på Bromma Flygplats i en provcell av betong
med 200 m3 volym, byggd för ett inre övertryck av
1 000 kp/m2 och ett undertryck av 600 kp/m2.
Försöken möjliggjordes genom samarbete mellan ett
flertal organisationer och firmor.
Resultaten från Bromma-försöken (jfr Tekn. T.
1958 s. 1289) redovisas i föreliggande, stencilerade,
illustrerade slutrapport. I inledningen till denna
rapport redogör Arne Hilding för Bromma-försökens
tillkomst och organisationen för deras
genomförande. Härpå lämnar Björn Östlin en allmän
redogörelse för försöksanordningarna och försökens
praktiska utförande. Försöksresultaten i fråga om
explosionsförloppen, tryckverkningar och
avlastningsluckornas betydelse behandlas av Dietrich
Müller-Hillebrand, iakttagelser rörande explosionernas
värmeverkningar av Björn östlin och Lars Lindnér,
registrering av tryckvågor från exploderande
gasblandningar av C O Criborn samt medicinska
undersökningar av Holter I:son Hultman och Per Arne
Wenngren. Sammanfattning ges på svenska, tyska
och engelska — de båda senare med översättningar
av figurtexterna. Wll
Stromrichter, av Rudolf Lappe. Verlag Technik,
Berlin — Berliner Union, Stuttgart 1958. 392 s.,
254 fig., 2 pl. 42 DM.
Boken bygger på föreläsningar, som förf. hållit vid
tekniska högskolan i Dresden.
Innehållet är uppdelat i tre delar, varav den första
omfattar en teoretisk behandling av karakteristiska
egenskaper hos gasmolekyler och joner. Vidare
redogöres för olika typer av elektronemission och
händelseförloppet i gasurladdningar. Ett speciellt
kapitel ägnas halvledarlikriktarnas fysik.
Bokens andra del utgöres av tekniska
beskrivningar av några representativa typer av gasfyllda
glöd-katodventiler, kvicksilverventiler, halvledarventiler
och mekaniska ventiler.
I tredje delen behandlas ström- och
spänningsförlopp vid olika kopplingar av strömkretsarna, samt
grunderna för styrning av ventilerna. I samband
med kopplingsexempel redogöres för transduktorns
arbetssätt vid reglering i anläggningar med
halvledarventiler.
Innehållet är framställt på ett överskådligt och
förtroendeingivande sätt. Trycket är bra och bilderna
är klara och instruktiva. Framställningen är
kortfattad, men allt väsentligt har medtagits.
Boken är lättläst och ger grundläggande kunskaper
om likriktarnas arbetssätt och koppling. Den synes
lämpad att studeras i samband med föreläsningar,
men den som tidigare har någon kännedom om
likriktare kan utan svårighet tillgodogöra sig den på
egen hand. För att helt kunna tillägna sig innehållel
fordras kännedom om integral- och differential
räkning. Rune Samuelsson
Technische Schwingungslehre, av Erhard
Hüb-ner. Springer, Berlin 1957. 322 s., 208 fig.
29,40 DM.
Inom nästan alla områden av tekniken finns en
strävan mot allt lättare konstruktioner. Detta
innebär i regel samtidigt iner fjädrande, dvs. även mer
svängningskänsliga konstruktioner. Härigenom har
svängningslära, och många gånger en avancerad
sådan, kommit att bli nödvändig kunskap för
konstruktörer.
Verkligt elementära läroböcker i svängningslära
finns det numera gott om, liksom även sådana med
renodlat matematisk inriktning. Förf. till denna bok
siktar mellan dessa båda typer och vänder sig till
ingenjörer, som har behov av att lära sig
svängningslära från grunden för att själva kunna lösa
problem utanför handböckerna.
Bokens matematiska nivå är: elementär räkning
med komplexa tal, något om Fourier-analys,
vågekvation i en dimension.
De komplexa talen introduceras redan i början av
första kapitlet, som behandlar periodiska rörelser i
allmänhet. Svängningars dynamik behandlas sedan
genomgående med det komplexa skrivsättet, vilket
leder till kompakta uttryck.
I andra kapitlet, som grundligt behandlar
svängningar med en frihetsgrad, definieras även det
mindre vanliga begreppet svängningsmotstånd. Det är
kvoten mellan kraft och hastighet (båda komplexa)
och är närmast att jämföra med impedansbegreppet
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
