Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 3 - Torrsmorda lager, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motståndsförmåga mot vätskor
Lagerdetaljerna har ursprungligen
konstruerats för driftförhållanden som omöjliggör
konventionell oljesmörjning, dvs. de skall i
allmänhet arbeta fullständigt torra. Det kan dock
hända att lagret skall löpa nedsänkt i vätska.
I sådant fall är belastningen och hastigheten
beroende dels av materialets egenskaper i torrt
skick och dels av lagrets förmåga att arbeta
under de hydrodynamiska förhållanden som
råder i den aktuella vätskan. I allmänhet bör
man sträva efter att åstadkomma en vätskefilm
på löpytorna för att öka lagrets
belastningsförmåga.
Lagerdetaljer av DU-material har använts i
kugghjulspumpar, pumpar för bensin och
andra lösningsmedel samt i mätapparater för
många olika industriella lösningsmedel och
gaser. För att öka korrosionsmotståndet kan
stålstommen förses med en tunn film av
nickel, silver, krom, bly, kadmium eller tenn.
Verkningssätt
Genom fotografering av en tryckbricka av
plastimpregnerad brons löpande mot en
axelansats av mjukt stål har man konstaterat att
ansatsen snabbt nöter bort ytfilmen av plast
på brickan och därvid själv beläggs med en
ytterst tunn men seg film av plast. Vid denna
inkörning slits den ursprungliga ytfilmen bort,
fig. 2.
Så snart ytfilmen avlägsnats, upprätthålles
den fina plastbeläggningen på lagrets och
axelns löpytor med hjälp av material som
tillförs ur den porösa bronsen. Detta sker genom
lokal temperaturstegring i de punkter, där
stålet och bronsen kommer i beröring med
varandra på grund av att plastfilmen har nötts
bort. Denna lokala uppvärmning gör att
plasten tränger fram ur bronsens porer, eftersom
plasten har en mycket större
värmeutvidg-ningskoefficient än bronsen. Den tillförda
plasten sprids sedan över metallytorna.
Sedan ytfilmen avlägsnats genom inkörningen
blir slitningen mycket liten. Vid prov med
la-gerbussningar med diametern 16 mm och
längden 19 mm samt axel av mjukt stål, fick man
för 21 prov vid varierande varvtal och
belastningar och 0,025 mm ursprunglig tjocklek på
ytfilmen följande:
Medeltal Spridning
mm mm
Slitning vid inkörning (40 h) 0,028 ±0,020
Slitning av bussning
efter 1 000 h drift.......... 0,038 ± 0,030
Bussningens slitning under själva driften har
alltså i genomsnitt varit 0,01 mm.
Sintrad nodulär brons visade sig bäst som
grundmaterial för plastimpregneringen.
Mängden plast i bronsen inverkar på lagrets
livslängd, fig. 3, på så sätt att ökad plastvolym ger
ökad livslängd. Vid provningar med upp till
9 vol.-% luftfyllda porer visade det sig att luft-
Fig. 2. Sektion genom lagerbussning, upptill före,
nedtill efter inslitning; bronskornen ljusa.
porerna inte hade någon skadlig inverkan på
lagrets livslängd. Man har funnit att armering
av plasten ökar lager detaljens livslängd; 20—
25 % MoS2 eller bly ger därvid bästa resultat.
Axiallager
Enligt utförda provningar är utslitningstiden
en funktion av produkten pn av ytbelastning
och rotationshastighet, men den inbördes
avvägningen mellan dessa värden är utan
betydelse.
Vid provning av tryckbrickor mot löpytor av
mjukt stål erhölls pri = 5 500 kp/cnr-r/min
för 1 000 h livslängd, varvid en detalj ansågs
utsliten vid 0,13 mm nedslitning. Resultatet
gäller dock även för löpytor av anodoxiderat
aluminium eller aluminiumlegeringar, bly,
för-nicklat eller kadmierat stål. Man har även
funnit att mjuka metaller och kopparlegeringar
ej lämpar sig till axlar eller glidytor, eftersom
kompoundmaterialets utslitningstid då
minskas. Förkromat eller kadmierat stål samt
härdat stål gav något bättre resultat än mjukt stål
i löpytan för tryckbrickan. Löpytorna bör vara
slipade eller givits motsvarande ytfinhet genom
annan behandling. Ytterligare förbättring av
ytorna synes ha liten effekt på livslängden.
Fig. 3. Utslitningstid vid olika plastmängder och
maximalt 0,13 mm slitning; vakuumimpregnerad
brons med helt fyllda porer, ursprunglig ytfilm
0,005 mm; produkt av lagertryck och periferihastig
het 215 kp/cm1 ■ m/min.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
