Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 3 - Nya metoder - Lagring av gas i poröst berg, av SHl - Milliamperemeter av tångtyp för likström, av J-R Törnquist - Högren mangan genom elektrolys, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röret och gasen genom det ringformiga rummet
mellan röret och fodret. Då gastrycket är 22—35 at, är
en betydande mängd gas löst i vattnet. Den frigörs
vid atmosfärstryck och skils från vattnet innan
detta förkastas (L T Minchin i Industrial Chemist
juli 1958 s. 370—372). SHI
Milliamperemeter av tångtyp för likström
En milliamperemeter för likström har ett mäthuvud
utfört som en lång, vars ca 12 mm breda käftar
sätts runt en ledare eller en komponent i vilken man
vill mäta strömmen. Den av tångkäftarna omslutna
strömmen är omgiven av ett mot strömstyrkan
proportionellt magnetfält, vilket kommer att löpa i det
högpermeabla materialet i tångkäftarna. Detta
magnetfält avkännes till storlek och riktning och styr
utslaget hos ett visarinstrument graderat i ström.
Den resulterande belastningen av mätkretsen vid
mätningen utgöres av en induktans, mindre än
0,5 [aH. Den resistiva belastningen är försumbar,
vilket gör instrumentet lämpat för likströmsmätningar
i kretsar med låg impedans, t.ex. transistorkretsar.
Vid mätningen måste man emellertid tillse, att
käftarna sluter väl till, så att ej något extra luftgap
införes i mäthuvudets magnetkrets. Liknande
instrument för växelströmsmätningar har även utvecklats
(Tekn. T. 1958 s. 525).
Mäthuvudet innehåller en magnetisk förstärkare
arbetande vid 40 kHz. Denna ger en utsignal som är
proportionell mot styrkan hos mätströmmens
magnetfält. Denna signal föres via en anslutningskabel
till en förstärkare och därefter till ett faskänsligt
detektorsteg, vilket styr visarinstrumentet. Hela
denna kedja är kraftigt motkopplad (40 dB) för att ge
god stabilitet. Från den magnetiska förstärkaren
induceras en spänning mindre än 15 mV i mätkretsen.
Närvaron av växelkomponenter, vars grundfrekvens
eller övertoner är skilda från 40 kHz ± 20 Hz och
med toppvärden understigande strömvärdet för fullt
utslag inom det aktuella strömområdet, påverkar
mätnoggrannheten med mindre än 2 °/o. Frekvenser
inom 40 kHz ± 20 Hz kommer instrumentutslaget
att svänga fram och tillbaka.
Instrumentets mätområde sträcker sig från 3 mA
fullt utslag till 1 A fullt utslag i sex mätområden.
Inom det känsligaste området är en skaldel 0,1 mA.
Barkhausen-brus i magnetkretsen introducerar
inom detta mätområde en osäkerhet mindre än en
halv skaldel. Om man för mätströmmen flera varv
genom mäthuvudet, kan man öka känsligheten tills
den inducerade spänningen från magnetförstärkaren
utgör en begränsning.
Yttre magnetfält t.ex. jordmagnetiska fältet skulle
ge en ansenlig effekt om de ej balanserats i mät-
huvudet. Det jordmagnetiska fältet skulle eljest ge
ett fält i mäthuvudet motsvarande en mätström på
1 A. Sammanlagda mätfelen anges ej överstiga
±3 % av fullt utslag (±0,1 mA).
Kraftiga mätströmmar av storleksordningen ampere
ger remanent magnetisering av mäthuvudets
magnetkrets, varför denna efter sådana mätningar måste
avmagnetiseras. Instrumentet är försett med en
inbyggd anordning för detta ändamål.
Instrumentet bör kunna finna många intressanta
användningsområden t.ex. vid felsökning och
marginalundersökningar av både lågohmiga och
hög-ohmiga kretsar, mätning av strömåtgång etc.
Instrumentet är även väl lämpat för kontrollmätningar i
produktionen (Hewlett-Packard Journal 1958 h. 10
—11). J-R Tömquist
Högren mangan genom elektrolys
I en ny amerikansk fabrik tillverkas nu 20 t/dygn
mangan genom elektrolys av en
mangansulfatlös-ning (jfr Tekn. T. 1953 s. 564). Det är nu stor
efterfrågan på den rena, elektrolytiska manganen till
rostfria stål med mangan i stället för nickel AISI
200-serien (jfr Tekn. T. 1956 s. 661; 1957 s. 537).
Till dessa stål kan man nämligen inte använda
ferromangan därför att mycket låg halt av kol, fosfor
och andra föroreningar fordras.
Som råvara används manganhaltig slagg från
tillverkning av ferromangan. Normalt håller den ca
10 °/o Mn. Det har emellertid visat sig lämpligt att
höja slaggens manganhalt till ca 20 % genom
ändring av betingelserna vid ferromangantillverkningen.
Fig. 1.
Milliamperemeter av
tångtyp för
likström.
Fig. 1.
Flyt-schema för
framställning av
mangan genom
elektrolys.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
