Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Andras erfarenheter - Cellulosas nedbrytning med ultraviolett ljus, av SHl - Hydrerad polybutadien som lim för plast och metall, av SHl - Gas ur oljeskiffer, av SHl - Vattenlöslig mögelbekämpare för livsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 andras erfarenheter
Cellulosas nedbrytning med ultraviolett ljus
Vid National Bureau of Standards har man funnit
att cellulosa vid bestrålning med ultraviolett ljus
(2 537 Å) i vakuum avger en gas, bestående av ca
90 °/o väte och 10 °/o kolmonoxid och koldioxid. En
rimlig förklaring på vätgasutvecklingen är fotolys
av cellulosans alkoholgrupper till karbonylgrupper
enligt
CHOH —> CO + H2
Man vet att flytande alkoholer reagerar på detta
sätt vid bestrålning med ljus av ca 2 000 Å. Etanols
halt av acetaldehyd stiger t.ex. snabbt, om spriten
utsätts för dagsljus.
Ett samband mellan mängden bildade
karboxyl-grupper vid cellulosans bestrålning och beräknat
antal brott på molekylkedjorna har konstaterats.
Detta antyder att cellulosans nedbrytning på något
sätt beror av alkoholgruppernas omvandling
(National Bureau of Standards Technical News Bulletin
sept. 1958 s. 169—170). SHl
Hydrerad polybutadien som lim
för plast och metall
På senare tid har man börjat använda förnätade,
hydrerade polymerer för limning av polyeten,
mässing och gummi. Limmet uppges ha god böjlighet
vid låg temperatur och goda åldringsegenskaper,
men hittills har man varit tvungen att härda det
vid en temperatur betydligt överstigande polyetens
mjukningspunkt. Härigenom begränsas givetvis
limmets användbarhet mycket.
I Storbritannien har man emellertid nu visat att
man med en hydrerad polybutadien, som är
tillgänglig i USA i experimentkvantiteter, kan få goda
limfogar genom härdning vid bara 85°C. Man har
använt ett lim med följande sammansättning:
Viktdelar
Polybutadien ......................................................100
Zinkoxid ................................................................50
Vaselin ....................................................................5
Svavel ....................................................................3
Antioxidationsmedel ........................................1
Stearinsyra ..........................................................0,5
2-merkaptobensotiazol ....................................0,5
Polybutadienen löses i trikloreten till en 10 %
lösning som får gelliknande karaktär. De övriga
ingredienserna blandas för sig, och blandningen sätts
vid ca 70°C till polymerlösningen omedelbart före
limmets användning. Vid den angivna temperaturen
är dess hållbarhetstid 15—20 min. Metallen
förvärms i härdningsugnen för att limmet skall kunna
strykas ut på den. Fogen härdas genom
upphettning till 85°C under 16 h.
Vilket par som helst av materialen mässing,
aluminium, polyeten (vanlig och linjär), Neoprene och
ofylld epoxiplast kan hopfogas med gott resultat.
Otillfredsställande fogar erhölls däremot med
mjukad PVC, polytetrafluoreten och kiselgummi (D
Wright & N Parkman i British Plastics juni 1958
s. 255). SHl
Gas ur oljeskifTer
I USA har man undersökt möjligheterna att utnyttja
oljan i Colorado-skiffer genom dess förgasning och
transport av gasen i rörledning till förbrukarna.
Krossad oljeskiffer har behandlats med vätgas vid
650°C och 140 kp/cm2. Härvid överförs nästan all
organisk substans i skiffern till en gas med
värmevärdet 7 100 kcal/m3 (0°C, 760 torr). Genom
hydreringen utnyttjas 90—100 °/o av skifferns organiska
material mot ca 80 °/o vid framställning av olja i
konventionella retorter.
Förgasningen börjar vid ca 550°C och tycks vara
optimal vid 650—700°C. Denna temperatur är så
låg att bara litet oorganiskt material sönderdelas,
varigenom gasens halt av koloxider blir låg.
Försöken har utförts vid 85—385 kp/cm2. Högt tryck
ökar reaktionshastigheten och gasutbytet samt ger
en gas med lägre halt av koloxider. Tryck över 140
kp/cm2 ger dock inte så stora fördelar att de är
befogade med hänsyn till apparatkostnaden.
Vätgasmängden har varit 50—200 °/o av den som
fordras för total överföring av det organiska kolet
till metan. Den gynnsammaste vätgasmängden har
ännu inte bestämts. En variation av skifferns
korn-storlek från 0,045—0,11 mm till 0,8—1,0 mm
inverkar inte på reaktionshastigheten och gasutbytet,
varför krossningen inte behöver bli dyrbar.
Den skisserade metoden är långt ifrån färdig, men
man tror att skiffergas i framtiden skall kunna
konkurrera med jordgas. En skiffer, hållande ca 12 °/o
organiska ämnen kan per ton ge 140—185 m3 (0°C,
760 torr) gas med 8 900 kcal/m3 värmevärde.
Gasmängden beror på mängden använd vätgas.
Om en del av gasen används för vätgastillverkning
och täckning av processens värmebehov, uppskattas
nettot bli ca 70 m3 (0°C, 760 torr) gas per ton
skiffer. Kostar brytningen 50 ct/t och krossningen 25 ct/t,
blir råmaterialkostnaden något mer än 1 ct/m3
(Chemical & Engineering News 22 sept. 1958 s. 58).
SHl
Vattenlöslig mögelbekämpare för livsmedel
Ren sorbinsyra CH3CH:CHCH:CHCOOH används
som konserveringsmedel i livsmedel. Den skiljer sig
från den i smör förekommande kapronsyran bara
genom de båda dubbelbindningarna på vilka dess
fungicida verkan beror. Liksom kapronsyran
utnyttjas den som näringsmedel. Sorbinsyra är föga löslig
i vatten varigenom det ofta är svårt att införa syran
i livsmedel i tillräcklig koncentration.
I USA har emellertid nu kaliumsorbat, som är
betydligt mer lösligt, blivit tillgängligt i handeln. Det
uppges vara ett utmärkt konserveringsmedel för t.ex.
pickles, läskedryckskoncentrat, bakverk och ost. Vid
utbyte av syran mot saltet kan det vara nödvändigt
att öka koncentrationen något. Vanligen räcker
mindre än 0,2 % kaliumsorbat för hindrande av
mögling. I denna koncentration lär det inte påverka
varans lukt eller smak.
Sorbinsyrans fungicida verkan är .selektiv. Den
hindrar många mögel- och jästsvampars växt men
påverkar inte vissa mikroorganismer. Man kan
därför hindra osts mögling genom tillsats av
kaliumsorbat utan att de mikroorganismer som svarar för
ostens mognad störs i sin verksamhet (enl. Union
Carbide International Co). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
