Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 6 - Vattenfall 50 år, av Folke Petri och Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elproduktionen från de stora
vattenkraftutbyggnaderna i Norrland har endast till en
mindre del kunnat konsumeras inom denna
landsdel, varför större delen måst överföras
till södra Sverige, där de ersatt en eljest
nödvändig ångkraftutbyggnad. Den härav följande
elkraftöverföringen från Norrland till södra
Sverige har under hela expansionsperioden
givit upphov till svåra tekniska problem och
därför ägnats stor uppmärksamhet från Vattenfalls
sida.
De första överföringsledningarna byggdes för
200 kV. Vid mitten av 1940-talet visade sig
emellertid denna spänning otillräcklig för de
väntade överföringsbehoven i framtiden. Efter
ingående undersökningar av olika alternativa
lösningar beslöt Vattenfallsstyrelsen 1946 att
bygga ut ett 380 kV överföringsnät från
Norrland till södra Sverige (Tekn. T. 1946 s. 969).
Den 1 april 1953 togs den 954 km långa 380 kV
ledningen Harsprånget—Midskog—Hallsberg
(Tekn. T. 1950 s. 493) i drift med full
spänning. Detta betecknade en epok i hela
överföringstekniken, eftersom det var den första
anläggningen med så hög spänning i hela
världen. Efter denna tidpunkt har 380 kV nätet
snabbt vuxit och omfattar i dag 3 234 km 380
kV ledning och 3 250 MVA 380 kV
transformatoreffekt. Det är därmed fortfarande det mest
omfattande överföringsnätet för spänningar
över 250 kV i världen.
380 kV nätet har successivt vuxit ut över
praktiskt taget hela landet och med stora
systemtransformatorer förbundits med de olika
distributionsnäten för lägre spänningar, fig. 3.
Detta har möjliggjort omfattande elkraftutbyten
mellan de olika kraftföretagen, liksom med de
danska kraftföretagen på Själland.
I takt med storkraftsystemets utbyggnad har
även de lokala distributionsnäten förstärkts,
därmed möjliggörande önskvärda elleveranser
till konsumenter överallt i landet. Speciell
uppmärksamhet har ägnats detaljdistributionen på
landsbygden, och i dag har 99 % av alla
hushåll tillgång till elektricitet.
Ekonomisk utveckling
Vattenfalls kraftiga expansion har givetvis
återspeglats i såväl den ekonomiska som
finansiella utvecklingen (fig. 4). Bruttoinkomsterna
inom kraftverksrörelsen har således vuxit från
0,6 Mkr. 1910 till 428 Mkr. 1957. Utslaget på
den försålda energin blir motsvarande
specifika inkomster 2,0 resp. 3,6 öre/kWh. Under
denna långa tid har emellertid penningvärdet
försämrats kraftigt, och omräknat till 1957 års
penningvärde blir 1910 års specifika
kraftinkomster 8,8 öre/kWh. Bruttoöverskottet, i
vilket inräknas ränta på nedlagt kapital men
ej avskrivningar, har även stigit i takt med
den ökade omsättningen upp till 108 Mkr. 1957.
De stora investeringarna har tillsammans
med inflationen ökat anläggningskapitalet för
kraftverksrörelsen från 42 Mkr. i slutet av 1911
till 2 816 Mkr. 1957. Avkastningen på det i
medeltal disponerade kapitalet har i stort sett
Fig. i. Vattenfalls ekonomiska utveckling; 1 i medeltal disponerat
kapital, 2 bruttoinkomster, 3 överskott, A bruttoinkomster omräknade till
1947 års penningvärde.
fluktuerat mellan 3,5 och 7,0 % med ett lägsta
värde på 2,7 % under det besvärliga torråret
1948 och ett högsta värde på 8,6 % under 1946,
då vattenkrafttillgången var god och
anläggningarna hårt utnyttjade efter krigstidens
investeringsbegränsningar.
Redan från början uppträdde Vattenfall
dels som råkraftleverantör till samhällselverk,
landsbygdsdistributörer och vissa kraftföretag,
dels som direktleverantör huvudsakligen till
större industriabonnenter. Härutöver har
under perioder med riklig tillgång på vattenkraft
avsevärda leveranser av sekunda karaktär skett
såväl till elångpannor som till vissa
elektrokemiska industrier. På grund av ändringar i
det statistiska materialet är det ej möjligt att
i detalj analysera elförsäljningen under hela
50-årsperioden. Några karakteristiska drag är
emellertid en relativ tillbakagång för
leveranserna till elektrokemisk industri och
massaindustri under stabiliseringsperioden 1920-—
1939, en under samma period stark tillväxt av
leveranserna till de elektrifierade järnvägarna
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
