Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 7 - Atomkraftens nuläge, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atomkraftens nuläge
621.039(100)
Av uttalandena vid Världskraftkonferensen i
Montreal och Genève-konferensen tycks framgå
att man vid atomkraftens utveckling är inne i
en andra och mera realistisk fas. Den
konventionella atomkraften har sålunda definitivt
nått ett industriellt skede i vilket kostnaden,
åtminstone för de konstruktivt enkla typerna,
verkar att vara rätt väl fastlagda.
Det tidigare entusiastiska intresset för en
mångfald olika reaktortyper har avlösts av en
viss koncentration på ett fåtal typer.
Visserligen diskuterades vid Genève-konferensen 1958
kanske minst lika många reaktortyper som vid
1955 års konferens, men åtminstone den
tillverkande industrins huvudintresse har
koncentrerats på de konstruktivt enkla typer vilka
som moderator och kylmedel har samma
material eller två olika material som kan
samarbeta utan komplikationer.
De resultat, som man hittills nått vid försök
att utnyttja fusionsenergi, är mycket
blygsamma trots den stora arbetsinsatsen. Man synes
försöka ta steget från grundforskning till
byggandet av en fusionsreaktor alldeles för tidigt.
Det torde nämligen alltjämt vara för stora
luckor i kännedomen om plasmafysiken för att
man skall ha goda chanser att välja den rätta
vägen för fusionsenergins tekniska
utnyttjande. Man har i alla händelser ingen anledning
att modifiera existerande planer för
fissionsenergins utnyttjande på grund av de resultat
Sammandrag av föredrag av Gunnar Lindström, Ulf
Glim-stedt och Arvid Persson i Svenska Elektroingenjörers
Riksförening den 10 oktober 1958.
Fig. 1.
Principen för den
enkla
tryck-vattenreaktorn.
Moderatorn ocli
kylmediet är
identiska och
har samma
tryck.
som hittills nåtts vid försöken att åstadkomma
reglerad kärnfusion.
Enkla reaktortyper
Det enklaste sättet att leda bort det värme,
som utvecklas vid klyvningsreaktionerna i en
reaktors bränsle, är givetvis att använda
moderatorn som kylmedel. Detta måste då ges så
god cirkulation att varje bränslestav får
tillräcklig kylning. Härför används ledrör som
fördelar den genomströmmande vätskan på
bränsleelementen (fig. 1). Ledrören kan vara
mycket tunnväggiga, då de bara behöver ta
upp det tryck som uppstår genom tryckfallet
vid vätskans strömning. En mindre läckning
mellan ledrören och moderatorn är vidare
utan betydelse, eftersom moderator och
kylmedel ändå blandas.
Som moderator-kylmedel används lätt eller
tungt vatten eller en organisk vätska. Bland de
sistnämnda har hittills kolväten visat sig vara
lämpligast. Med tungt vatten som moderator
kan man utnyttja naturligt uran som bränsle,
medan svagt anrikat bränsle fordras vid
användning av de andra vätskorna.
Tryckvattenreaktom
Utmärkande för tryckvattenreaktom är att
bränsle och moderator-kylmedel befinner sig i
ett tryckkärl dimensionerat för så högt tryck
att vattnet kan hållas i vätskeform vid
arbetstemperaturen (fig. 2).
Lättvattenreaktorer (PWR) har utvecklats i
USA och tycks där ha nått längst i teknisk
till-lämpning. De flesta atomdrivna u-båtarna har
sålunda reaktorer av denna typ (Tekn. T. 1957
s. 787), och detsamma gäller för
Shippingport-verket (PWR) utanför Pittsburgh, vilket varit
i drift ungefär ett år. I första skedet är detta
verk på ca 60 MW eleffekt, men man ämnar
snart byta reaktorkärnan och öka eleffekten
till ca 90 MW.
Shippingport-verket har blivit mycket dyrt
(Tekn. T. 1957 s. 598) och betraktas nog som
ett laboratorieexperiment. Det är emellertid
viktigt för reaktortekniken i allmänhet och för
de vätskekylda reaktorerna i synnerhet att en
sådan station har byggts, och man räknar med
att den skall ge mycket värdefulla
erfarenheter.
I USA bygger man två andra stationer av i
stort sett samma typ som Shippingport,
nämligen Indian Point-verket utanför New York och
Yankee Atomic Electric-verket. Det förra skall
ha 275 MW eleffekt brutto, som dock till ca
40 % erhålls från en seriekopplad oljeeldad
överhettare. Det senare får 134 MW eleffekt
netto utan oljeeldad överhettare. De båda nva
stationerna beräknas vara i drift omkring 1960.
Tungvattenreaktorer av trycktyp utvecklas i
Sverige. R3/Adam är nämligen en sådan
reaktor (Tekn. T. 1958 s. 1077). Den skall arbeta
med moderatorn vid kylvattnets
utloppstemperatur och får därför i termiskt och
konstruktivt avseende många av lättvattenreaktorns
13fi TEKNISK TIDSKRIFT 959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
