Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - STF januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordisk standardisering av preferensmàtt för
rumsformer samt undersökningar av olika typplaners
procentuella fördelning inom småliusbyggeriet.
Man försöker också komma till rätta med
problemet att hjälpa småhusbyggare med val av typhus,
att ge dem ekonomisk och teknisk vägledning osv.
Det planerade ryska ambassadbygget på
Marieberg i Stockholm har nu tagit form på papperet
och visades av Bertil Engstrand vid
Byggnadsstyrelsen. Denne står för motsvarande svenska
anläggning i Moskva, som också den är under
projektering. Arkitekt för Mariebergs-ambassaden är
Anatolij Polandskij, som ritade ryska paviljongen
vid Brysselutställningen. Det hela är en
utbytesaffär med lika stora tomter och ungefär samma
storlek på byggnaderna, och de uppföres med
material från värdlanden.
Vid rationaliseringen inom mjölkproduktionen
kommer förmodligen småladugårdarna att slås ut
och ersättas med "mjölkfabriker" med ett stort
antal kor. Thorvald Åkesson visade ett
KTH-pro-gram, där storladugården rymde 600 kor, vilka
producerade 10 000 1 mjölk per dag.
Som representant för den f.d. teknologgrupp som
vann krematorietävlingen i Gävle 1954 framträdde
Alvar Törneman. Projektet har kvar sin kärva
charm och sin enkelhet i plan och material, betong
i väggar—murar, furu i tak och inredning samt
stenmaterial i golv och gårdar. Inga kompromisser
har gjorts för att klara krematorietekniska
problem, och sålunda finns varken katafalkhiss eller
körväg till källarvåningen utan endast en
sidoord-nad hiss. Rökgaserna kyls och tas ut tillsammans
med den övriga evakueringen, varför ingen
skorsten behövs.
Med fjolårets långa revy i gott minne hade
programmet i år inskränkts till att omfatta åtta
punkter, och sist i raden framträdde Carl-Axel
Acking med inredning av båtar.
Vårrevyn brukar vara talrikt besökt, och så var
fallet även denna gång. Förmodligen skulle flera
arkitekter närvara, om de ej behövde riskera att
få stå eller se och höra dåligt. Styrelsen borde till
ett annat år överväga att använda en större lokal.
Biofysiken var ända fram till 1950-talets början
starkt apparatbunden, nu håller man äntligen på
att sätta de biologiska problemen i centrum
berättade Arne Engström, professor i medicinsk fysik,
för Tekniska Fysikers Förening den 20 januari. De
medicinska teknikerna skall dock ej misströsta,
apparaterna är trots allt nu viktigare än
någonsin. Engström talade om nukleinsyrorna och
särskilt om desoxyrilosnukleinsyran som bär de
ärftliga anlagen hos levande varelser.
I sina strävanden att avlocka dessa och andra i
cellkärnan verksamma kemiska föreningar deras
hemligheter använder biofysikerna ett avancerat
batteri av fysikalisk apparatur,
röntgenkristallografiska metoder, elektronmikroskop, apparater för
magnetisk och elektrisk kärnspinresonans,
infra-rödspektrografi osv. Informationsteori —
biomatematik — håller på att vinna insteg och
mätresultat behandlas i stora automatiska
räknemaskiner. Uppräkningen av problem och metoder gav
intryck av ett utomordentligt stort
verksamhetsområde för Föreningen för Medicinsk Fysik och
Teknik vars medlemmar hade inbjudits till
sammanträdet.
Programmet "Mekanisten på Teknis", som
anordnats av Mekanik den 21 januari, inleddes med kaffe
eller pilsner och smörgås på Kåren, varefter de
75 deltagande fotvandrade upp till arkitekternas
gamla vind, där nya, fina ritsalar inretts för
mekanisterna. I ritsalarna, som utrustats med bord
med ritapparater, bör intresset för ritarbetet
stimuleras, svensk konstruktörsinsats till gagn. Vid
sammanträdet talade Robert Kristensson om
planerna att inrätta en specialavdelning för
ekonomingenjörer (Tekn. T. 1957 s. 973). Ett förslag har
utarbetats av en kommitté inom KTH och
överlämnats till Universitetsutredningen. För den nya
avdelningen skulle behövas tre nya professurer,
en i företagsekonomi, en i organisation och en i
sociologi och psykologi. Statsmakterna är
emellertid särdeles snåla på nya professurer, varför
det torde dröja innan förslaget kan förverkligas.
Som en inledning till den följande
rundvandringen på några olika institutioners laboratorier
berättades om en del pågående arbeten. Gustav
Boe-stad beskrev bl. a. den på institutionen för
maskinelement pågående forskningen över kuggväxlars
slitning. Herman Hallendorff redogjorde för
arbetet inom ämnet verktygsmaskiner, som i allt
större utsträckning blivit ett apparattekniskt ämne, där
det krävs att mekanisten har goda kunskaper på
det elektrotekniska området. Alf Lysholm
berättade om värmeöverförings- och strömningsproblem,
undersökning av hydrauliska växlar samt
strålningsundersökningar i "Lindmarks ugn" på det
ångtekniska laboratox*iet. Slutligen talade Magnus
Oledal om arbeten på laboratoriet för
vattenmotorer och pumpar, där de flesta uppgifterna nu
avser pumpar och fläktar. På laboratoriet hade man
bl.a. en provrigg för oljepumpar. I en
kugghjulspump med en gavel av plexiglas kunde man i
stroboskopisk belysning se kavitationen i
kugg-luckorna.
Den 27 januari hade Värmeströmsgruppen inom
Mekanik kallat till sammanträde för bildande av en
grupp för atomteknik. Carl Einar Lenngren, som
erinrade om att man inom STF i maj 1958 kommit
överens om att bilda en grupp för atomteknik
(Tekn. T. 1958 s. 642), orienterade om gruppens
syften (Tekn. T. 1959 s. 141). Per-Erik Lindahl
berättade sedan om hur man bedrivit arbetet inom
Gruppen för Regleringsteknik. Efter en kortare
diskussion om olika namnförslag beslöt man att
bilda "Gruppen för Atomteknik", varpå Carl Einar
Lenngren utsågs att föra arbetet vidare. Intresset
för arbetet är stort, varom de 110 närvarande
vittnade.
Alf Lysholm gav i sitt föredrag en mekanists syn
på några atomkraftproblem. Han inriktade sig
därvid i huvudsak på reaktorer av storleksklassen
100 MW värmeeffekt, med naturligt uran och tungt
vatten. Man bör förenkla och serietillverka
detaljer för att få fram billigare anläggningar. Man
bör också lägga större vikt vid de
ingenjörsmäs-siga synpunkterna än hittills.
I diskussionen uttryckte Fredrik Ljungström sin
glädje över att man nu börjat besinna sig och
tänka efter på atomkraftområdet, vilket hittills
enligt hans åsikt kännetecknats av en alltför
intensiv rusning. Han befarade att atomkraften
kanske inte är något stort steg framåt, då vi ännu inte
kan överblicka konsekvenserna.
Gillis Huss, ledare för raketmotorutvecklingen på
AB Flygmotor, underhöll flygare och skeppsbyggare
onsdagen den 21 januari med reflexioner omkring
raketmotorer.
Alla kombinationer av raketmotorer passerade
revy och åhörarna fick klart för sig att endast
medtagbar bränslelast och maximal fart inom at-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
