Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 8 - STF januari - Böcker - Hur man blir en bra talare, av GAH - Ett år i luften, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mosfäreii utgjorde hinder för motortypens
användning. Den specifika bränsleförbrukningen för
flytande bränslen förblir konstant vid alla farter,
medan de fasta bränslena har andra
förbränningsregler.
Fast krut kan man gjuta i trevliga geometriska
mönster och på så sätt erhålla den area som
passar mot lämplig förbränningsyta, avgasningsyta
samt utströmningsmunstycke. Blir trycket för stort,
går förbränningen snabbare och vice versa, men
man kan finna "en punkt" i kurvskarorna som
ger en stabiliserad förbränning. De flytande
"underbränslena" fick sin genomgång och det är bara
att beklaga att den flygtekniska utvecklingen
rusar så snabbt framåt att svenska utvecklingar,
även om de är fullträffar, inte kan göra annan
nytta än att pressa priserna på utländska
produkter.
Avslutningen, som skulle beröra marina
strålmo-torer, hade blivit belagd med munkavle, varför
vi med spänning avvaktar kommunikéer om
resultaten av readrift till sjöss.
Ett trettiotal bergsmän hade mött upp till
Föreningens för Bergsvetenskap sammanträde den
23 januari, vilket ägnades aluminium. Vilhelm
Christiansen, Svenska Metallverken meddelade att
produktionen av aluminium efter kriget hade
stigit avsevärt snabbare än vad som beräknades i
Palev-rapporten. Är 1957 var världsproduktionen
uppe i 3,4 Mt. Priset hade före kriget varit
fallande; nu har man i stort sett samma pris som
före kriget. Produktion och konsumtion har årligen
ökat ca 10 •%. USA har en per-capita-konsumtion
som är ungefär dubbelt så stor som i Sverige.
Vi kan därför vänta en fortsatt expansion av
alu-niiniumbearbetningen i Sverige. Inför denna
uppmuntrande framtidsvy behandlade Christiansen
olika behandlingsmetoder, såsom gjutning,
valsning, djuppressning, fogning och ytbehandling och
nyheter i dessa.
Bo Estberger, från samma företag, berättade att
strängpressningen är en ganska ny teknik, och att
man först under de senaste åren har kommit
underfund med dess stora utvecklingsmöjligheter.
I USA går nu 25 °/o av Al-produktionen till
strängpressning. men i Sverige endast hälften så stor del.
Detta beror på att vi här ännu inte insett
fördelarna av användning av strängpressade profiler för
husbyggnadsändamål. Man har nu konstruerat och
byggt pressar för upp till 12 000 Mp presstryck.
Efter en mycket välgjord tysk film över
aluminium och dess användbarhet inom modern teknik
vidtog en livlig diskussion, där man särskilt
uppehöll sig vid frågan om toleranserna hos
strängpressade profiler och de svårigheter som
producenten har att få materialet att flyta jämnt i matrisen.
Grafisk Teknik fick den 26 januari höra dels Alf
Linderot från Lund tala om plastnyheter i USA,
avspeglade i en utställning i Chicago i september
1958, dels Eske Christensen från Köpenhamn
berätta om nybyggnaden för Berlingske Tidende.
Linderot hade särskilt blivit imponerad av
poly-propylenets goda egenskaper samt de tekniska
ansträngningar som gjorts för att konstruera
bättre och snabbare maskiner för sprutning av
plastfilmer. t.ex. av tvp HD-polyten.
Förpackningsindustrin i USA utvecklar nu nya maskintyper för
inslagning av varor i polytenfilmer i stället för
i cellofan.
Berlingske Tidende har det trångt i Köpenhamns
centrum och med en stigande produktion måste
de nybyggnader som kan göras inom del
begränsade utrymmet planeras i yttersta detalj. Ett
omfattande kommittéarbete liar fordrats för att man
skulle kunna lösa alla tekniska problem för
tryckeri och hjälpavdelningar. Det komplicerade
bygget har drivit upp byggkostnaderna till ca 2 200
dkr/nr. Byggkostnaderna i Danmark ocli i Sverige
blev det stora diskussionsämnet, men man enades
om att det är billigare att bygga
industrifastigheter i Sverige än i Danmark. För
bostadsfastigheter torde dock det motsatta förhållandet gälla.
böcker
Hur man blir en bra talare, av Dale Carnegie.
Natur och Kultur, Stockholm 1959. 256 s. 16,50 kr.
Det finns optimister som tagit till sin mission att
plocka fram goda egenskaper hos andra människor,
dessa människor och optimisterna själva till båtnad.
De är som regel olidliga. Har de dessutom i stort
sett rätt i sin optimism och ger verkligt goda råd
kan deras situation bli farlig.
Dale Carnegie, som tidigare välsignat USA och vissa
andra, icke helt underutvecklade delar av världen
med en bok om hur man vinner vänner och
inflytande och en om hur man övervinner bekymmer ocli
blir väl med livet!, har i föreliggande verk något
inskränkt sina ambitioner men knappast sin
blåögda, självgoda hurtighet. Till sin egen auktoritets
stöd mobiliserar han alla de stora i historien, från
Demostenes med hans kiselstenar till Lincoln i
lians Memorial och förklarar att var och en — även
Du — kan bli, inte bara en bra, utan en fulländad
talare.
Om — man utvecklar sitt självförtroende,
förbereder sig, tränar upp sitt minne, håller publiken
vaken, skaffar sig en effektfull framställningskonst
och en estradpersonlighet, lär sig att börja och att
sluta sitt anförande, vinner publiken från början,
gör intryck och övertygar så att publiken blir
intresserad, åstadkommer handling, utvecklar sitt
språk och lär sig andas.
Det är inte så svårt, man följer bara de enkla och
klara råd som förf. ger, resultatet garanteras, förf.
synes aldrig ha sett eller hört talas om något fall
som har misslyckats. Råden är det verkligen inget
fel på. Vad tror översättaren att man gör i
"packhusen" i Chicago? GAH
Ett år i luften. Flygets årsbok 1958. Allhem,
Malmö 1958. 284 s., ill. 15 kr.
I ett utomordentligt utförande med färgbilder,
utvikningsplanscher, utfallande bilder i mängd och till
ett pris, som man knappast tror på. kommer ånyo
denna årsbok. Flygvapenchefen inleder med en bred
översikt av teknikens betydelse för försvaret, varpå
följer ytterligare tre flygmilitära uppsatser, sex
flygkommersiella och fem om flygning i mindre skala,
amatörflyg. Boken avslutas med en lista över svenska
flygare som räddat sig genom fallskärmshopp samt
en flygkrönika för 1957. Texten är väl ej alltid så
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
