Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 9 - Nybyggen - Plattvärmeväxlare till aluminiumfabrik, av ty - Nya metoder - Kupolugnar i stålverk, av SHl - Elektrolytisk bearbetning av halvledare, av SHl - Svenskt tvåkanalsljudsystem för film, av DH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Ett batteri plattvärmeväxlare i en fransk
aluminiumfabrik.
ini na t. Den kylda lösningen är övermättad, och
genom ympning med kristaller bringas
aluminiumhydroxid att kristallisera. Kylningen utföres
huvudsakligen med redan förbrukad lut
(natriumhydr-oxid), som skall värmas och efter koncentrering
återföras till processen, samt med vatten.
Behandlingen av vätskorna i värmeväxlarna är mycket
viktig. då värdet av det värme, som återvinnes i dessa,
beräknas uppgå till ca 50 000 kr/dygn (enl. AB
Separator’. ty
nya metoder
Kupolugnar i stålverk
I gjuterier har kupolugnen sedan lång tid tillbaka
använts för smältning av gjutjärn. Härvid används
kall blästerluft, och temperaturen blir då för låg för
smältning av stål. Under mellankrigstiden
experimenterade man i Tyskland med användning av het
bläster för att höja temperaturen och därigenom
förbättra gjutstyekenas kvalitet. Den första
kommersiella kupolugnen med liet bläster byggdes
emellertid i Schweiz 1941.
Genom användning av het blästerluft minskas
koksförbrukningen, varigenom mindre mängd svavel
införs i järnet, samt förbränns koksen snabbare
varigenom temperaturen i ugnen höjs så att även stål
kan smältas i den.
Under efterkrigstiden har man konstruerat
luftförvärmare i vilka ugnsgasernas värmeinnehåll
utnyttjas. Härvid måste man övervinna två svårigheter:
gasens låga värmevärde och dess höga dammhalt.
Genom ökning av ugnsschaktets höjd och höjning
av temperaturen har gasens halt av koloxid och
därmed dess värmevärde ökats. Dammet avlägsnas i en
isolerad cyklon utan nämnvärd kylning av gasen.
Kupolugnen var härmed klar för användning i
stålverken, framför allt för nedsmältning av skrot. I
martinugnar tar nämligen nedsmältningen lång tid
och blir dyrbar. Detta blir givetvis av särskilt stor
betydelse om ugnarna inte satsats med smält tackjärn
direkt från masugn. En basisk kupolugn med 600° C
bläster kan nu ge smält metall av 1 500—1 600° C
och med låg halt av svavel, mangan och kisel
varigenom kolet snabbt kan oxideras i martinugnen.
Dennas charge kan till 55 °/o bestå av metall från
en kupolugn.
Sådana utnyttjas nu vid åtminstone två västtyska
stålverk utan masugnar och vid ett med masugn. I
alla dessa fall har kupolugnarna satts in för ökning
av stålproduktionen. De blir nämligen betydligt
billigare än nya masugnar och martinugnar. Vidare
har man i Västtyskland kombinerat en kupolugn
med en LD-konverter och en anläggning av denna
typ är under byggnad i USA. I hela världen finns
nu minst 24 kupolugnar med het bläster i drift
(Journal of Metals sept. 1958 s. 596—604). SHl
Elektrolytisk bearbetning av halvledare
Enligt en föreslagen metod för borrning av hål
eller fördjupningar i halvledarkristaller placeras en
droppe elektrolyt mellan en elektrod och kristallen.
Avståndet mellan dessa avpassas så att
vätskedroppen hålls kvar. Ström skickas genom den lilla
cellen i sådan riktning att halvledaren löses.
Elektrodens storlek och form bör överensstämma
med profilen hos den fördjupning som man vill
göra i halvledaren. Vidare bör elektroden
kontinuerligt föras mot halvledarens yta så att avståndet
mellan denna och elektrodspetsen hålles konstant.
På detta sätt lär man kunna reglera bearbetningen
inom bråkdelar av en mikron.
Ges elektroden en fin spets, kan mycket fina hål
eller fördjupningar göras i halvledarkristaller. Man
kan också samtidigt borra hål från två sidor så att
en tunn vägg med noggrant bestämd tjocklek
lämnas mellan hålen. Vidare kan flera fördjupningar
göras samtidigt i samma kristallyta (Engineers’
Digest aug. 1958 s. 329). * SHl
Slaktdjursbedömning med ultraljud
En utveckling av
ultraljud-materialprovningsapparatur medger mätning och lägebestämning av
kött-och fettpartier på levande djur. Genom att
gränsytorna mellan olika slag av vävnader ger ekon kan
t.ex. fettlagrets tjocklek kring muskelpartiet i
skinkan på grisar mätas utan att djuret stores eller
skadas. Mätningarna kräver direkt hudkontakt,
varför t.ex. får ej lämpar sig som undersökningsobjekt.
Jämförelser mellan ultraljudmätningar och
mätningar av samma köttpartier efter slakt har visat
god överensstämmelse uppger USA :s
jordbruksdepartement som låtit utföra arbetet.
Den fullt utvecklade metodens största värde skulle
vara att den ger en bättre möjlighet att utvälja
lämpliga avelsdjur för köttproducerande djurarter
(Electronics 26 dec. 1958 s. B 19). GAH
Svenskt tvåkanalsljudsystem för film
Nya filmsystem som började tas i bruk 1953
utnyttjade en kraftigt ökad bildyta. En CinemaScope- eller
Agascopebild har en bredd av 10 m på en
medelstor biograf och kräver ett motsvarande ljudsystem
med tre högtalare bakom duken och effekthögtalare
i salongen. De tillhörande fyra ljudspåren kan inte
göras fotografiskt, utrymmet på filmremsan räcker
inte. Därför har man infört ett nytt system för
ljuduppteckning —■ magnetisk inspelning.
CinemaScope-filmernas fyra ljudspår, fig. 1, med-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
