Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Byggdelar för elektroniska utrustningar, av Björn Skate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt. I vissa utföringsformer kan den räkna
både fram- och baklänges, vilket ibland är en
väsentlig fördel. Dekatronen används i vissa
verktygsmaskiner i kombination med fotoceller
för styrning av bordens rörelser. De
förekommer däremot inte såsom dekadräkneröret i
standardiserade byggdelar.
Nya typer av speciellt driftsäkra och mera
mångsidig användbara dekadräknare har
konstruerats med särskild hänsyn till industrins
behov. De är uppbyggda av transistorer och
kallkatodrör och kommer inom kort att bli
tillgängliga i standardiserade enheter, som på
enkelt sätt kan kombineras efter mycket
varierande behov. Dessa räknare är försedda med
programväljare, som kan ställas in så, att man får
ut manöversignaler efter valfritt antal pulser.
Eftersom en viss tröghet ju är ofrånkomlig vid
mekaniska utrustningar kan dessa räknare fås
med två eller flera programväljare, som
exempelvis kan användas för inbromsning av en
rörelse före slutlig stoppsignal.
Tyratroner och ignitroner
Tyratronröret, fig. 5, är ett gasfyllt rör. Vid
negativ spänning på gallret leder det inte
någon ström, men reduceras gallerförspänningen
mot noll, tänder plötsligt röret och kan då
släppa fram strömmar upp till några tiotal
ampere. Denna stora ledningsförmåga beror
därpå att gasen joniseras vid kollisioner med
elektronflödet mot anoden. Tyratronen används
bl.a. som relärör samt för reglering av varvtalet
hos likströmsmotorer inom vida gränser.
Ignitronen, fig. 6, fyller en liknande funktion
som tyratronröret men används för större
effekter. Katoden utgörs av flytande
kvicksilver. I stället för galler har ignitronen en
tänd-elektrod i omedelbar närhet av katoden.
Tillför man en kortvarig positiv puls om ca 150 V
och 40 A till tändelektroden, bildas en
ljusbåge, varvid elektroner emitteras från
kvicksilvret. De accelereras mot anoden och tänder
därvid kvicksilvergasen i röret genom
stötjonisation liksom vid tyratronen. Ignitroner
används bl.a. för likriktning av stora
strömmar samt vid aggregat för punkt- och
sömsvetsning. De möjliggör bättre tidsstyrning än
de trögare kontaktorerna. Ignitronaggregaten
kan ge betydande effekter — upp till 2 400
kVA. Rören är försedda med dubbla väggar av
rostfritt stål för vattenkylning.
Högfrekvensvärmning
Samma slags slutrör, som ingår i radiosändare,
används också vid högfrekvensvärmning av
metaller. Därvid utnyttjas de
virvelströmsförluster, som uppstår i ytskiktet på ett elektriskt
ledande material, när det utsättes för ett
kraftigt magnetfält, som växlar riktning med hög
frekvens.
Denna metod har den fördelen, att
värmning-en sker mycket snabbt och att värmen alstras
direkt i själva arbetsstycket, där den kan
lokaliseras till en begränsad del, t.ex. en egg eller
Fig. 6. Ignitron.
dylikt. Dessutom är det naturligtvis värdefullt
att ett högfrekvensaggregat utan svårighet kan
installeras varhelst man behöver det och alltså
lätt kan inpassas i en kontinuerlig
produktionskedja.
Aggregat för generering av högfrekvent energi
tillverkas i standardenheter, men de elektroder
som omsluter arbetsstycket vid värmningen,
måste specialtillverkas från fall till fall. Detta
gäller även erforderlig apparatur för
frammatning och hantering av arbetsobjekten.
Statiska kopplingsorgan
Elektromagnetiska reläer och kontaktorer har
länge använts inom industrin för
fjärrmanövrering m.m. På senare tid har transfermaskiner
och omfattande system för materialhantering
framtvingat alltmer komplicerade
reläutrustningar. Vidare har kraven på snabbhet och
kopplingsfrekvens ökats. Detta har medfört en
stegrad slitning av kontaktorganen, vilket inne-
Fig. 7. Principschema för högfrekvensgenerator.
]J2 TEKNISK TIDSKRIFT 195?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
