Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Byggdelar för elektroniska utrustningar, av Björn Skate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8.
"Eller"-grind med
dioder ( system
(]ypac).
här ökad risk för driftstörningar. Kontinuerligt
arbetande produktionskedjor är emellertid
särskilt känsliga för driftavbrott. Man har därför
börjat utveckla mera stabila och tåliga
byggelement som ersättning för reläer och
kontaktorer för de fall då man har många
kopplingsrörelser per tidsenhet och mycket stränga
krav på driftsäkerheten.
Eftersom rörliga kontaktorgan är särskilt
utsatta för slitning, har man sökt använda sig
av statiska byggelement såsom halvledare
(dioder och transistorer) samt "fyrkantmagnetiska"
material. Med dessa byggelement bygger man
upp kopplingskretsar med ett fåtal enkla
logiska funktioner, med vilkas hjälp man kan
uttrycka varje tänkbart villkor för att en
operation skall utlösas i en maskin. Man
kallar dessa kretsar och-, eller- samt
icke-kretsar, varmed man blott anger deras logiska
funktion utan att säga någonting om deras
fysikaliska verkningssätt, fig. 8 och 9.
Dylika kretsar med enkla logiska funktioner
kallas ibland också grindar. I motsats till
reläerna har en grind bara en utgång men
vanligen flera ingångar. Den eller-grind som visas
i fig. 8 har tre ingångar. Man får signal på
utgången, om en signal kommer in på någon av
ingångarna A eller B eller C.
I USA använder man i stor omfattning
fyrkantmagnetiska element. Dessa innehåller
spolar lindade på kärnor, vilkas
magnetiserings-kurvor har rektangulär form med utpräglade
mättningspunkter. Av sådana spolar i
kombination med dioder har man byggt upp
synnerligen stabila och mångsidigt användbara
grindar. De utförs i form av standardiserade
bygg-delar med knivkontakter för insättning i
standardstativ. Dessa byggdelar är ingjutna i plast
och därmed skyddade mot angrepp av fukt,
damm och aktiv atmosfär. Deras funktion
anges av en färgkod eller av en enkel symbol.
Fig. 9. Detalj av schema med grindar för en
manöverutrustning.
Detta är tillräckligt för montörer och
servicemän, som kan använda dessa byggdelar utan
att känna till de förlopp, som utspelas inuti
dem.
Med hänsyn till risken för kontaktfel i de
många knivkontakter, som fordras vid de
amerikanska systemen, har en firma i England valt
en helt annan utföringsform för ett till
funktionen likartat system för statisk manövrering.
Man använder uteslutande dioder och
transistorer monterade på tryckta kretsar, som
infogas i ramar anordnade som bladen i en bok.
Utrustningarna får härigenom mycket små
dimensioner, men ändå blir alla kretsar lätt
åtkomliga.
Samtliga system för statisk manövrering blir
betydligt dyrare än motsvarande utrustningar
med kontaktorer, varför de endast användes,
där riskerna för driftavbrott anses motivera
mycket hög driftsäkerhet.
Uppgifter lämpade för elektroniska
utrustningar
Inom processindustrin är det den kontinuerliga
storproduktionen, som erbjuder de
tacksammaste tillämpningsområdena för elektronisk
teknik. På motsvarande sätt är vid
automatisering av kontorsarbetet de elektroniska
siffer-maskinerna bäst ägnade för verkligt stora
rutiner. Inte heller inom verkstadsindustrin lär
man genomföra långt driven automatisering
med transfergator o.d. utan att kunna räkna
med serietillverkning i stor skala. Vid
bearbetning i enstaka verktygsmaskiner, kommer
emellertid elektronisk utrustning paradoxalt nog
bättre till sin rätt vid mindre än vid stora
serier. Den medger nämligen korta ställtider vid
övergång från en tillverkning till en annan,
vilket givetvis är förmånligt, där man ofta
växlar program, men oväsentligt vid långvarig
tillverkning av en och samma produkt.
Vid numerisk styrning överföres den
information arbetsritningen innehåller på hålkort,
hålremsor eller magnetband i form av någon
numerisk kod. De operationer
verktygsmaskinen skall utföra, t.ex. inställning av borden
eller verktygsbäraren enligt angivna
koordinater eller de hastigheter, varmed de skärande
verktygen skall arbeta, anges i form av
siffer-koder. De sålunda kodade programmen, som i
stor utsträckning avläses på fotoelektrisk väg,
anger alltså de önskade lägen m.m. borden bör
inta i ett visst moment. Motsvarande verkliga
värden avläses av kännare, dvs. mätdon som
omvandlar dessa "ärvärden" i elektrisk form.
De återföres därpå till den centrala
automatiken för att jämföras med "börvärdena".
Dessförinnan måste samtliga värden översättas
till något gemensamt "språk", så att
jämföraren kan avgöra, om givna order verkställts
eller om korrektioner måste genomföras över
de verkställande organen.
Elektronisk utrustning används i första hand
för den centrala automatikens jämförande och
räknande funktioner men också för överföring
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
