Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Erfarenheter vid SKF, av Carl Axel Wannerskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exempel: dels den ständigt ökade erfarenhet
vid konstruerande av elektroniska
utrustningar, dels den ökade tillgången på komponenter
vilka är speciellt konstruerade för att kunna
fylla de många gånger stränga krav som den
industriella elektroniken ställer på dem.
Komponenter som allmänt förekommer i
elektroniska utrustningar t.ex. motstånd,
kondensatorer och elektronrör, är oftast lika de
komponenter som ingår i ordinära
rundradiomottagare. Även om kvaliteten hos en
rundradiokomponent är fullt betryggande för det
användningsområde den är avsedd för, kan dock
en dylik komponent visa sig mindre väl
lämpad att användas i en industriell utrustning. I
denna kan t.ex. de termiska och mekaniska
påkänningar, som komponenten utsättes för,
vara sådana, att en rundradiokomponent i ett
sådant fall skulle få en högst begränsad
livslängd.
Valet av ändamålsenliga komponenter ger
dock ingen hundraprocentig garanti för hög
driftsäkerhet. Även den praktiska
utformningen av utrustningen spelar en avgörande roll.
Konstruktören bör således t.ex. alltid
eftersträva att förse utrustningen med så få
inställnings- och justeringsorgan som möjligt.
Justering, kalibrering etc. skall helst ej behöva ingå
som rutinmässiga åtgärder vid den dagliga
skötseln och handhavandet av den elektroniska
utrustningen. De justeringar, som eventuellt
behöver företas av den personal, som handhar
den maskin i vilken utrustningen ingår, bör
anförtros åt några lämpligt utvalda personer
vilka fått dess verkningssätt grundligt klarlagt
för sig. Det kan många gånger vara lämpligt
att göra inställningsorganen låsbara.
För närmare tio år sedan började SKF att
utrusta vissa av sina maskiner och mätapparater
med elektroniska hjälputrustningar. Bland de
komponenter som i större antal ingår i dessa
kan bl.a. nämnas reläer, tyratronrör och på
senare tid också transistorer. Stor vikt lägges
vid komponentvalet för dessa utrustningar och
av skäl som tidigare nämnts väljes i möjligaste
mån komponenter vilka är direkt avsedda för
industriellt bruk.
Trots detta måste man ju dock räkna med att
ett fel kan uppstå i utrustningen. Det bör då
vara sörjt för att reparationen skall kunna
utföras på mycket kort tid och av lätt tillgänglig
personal. Enklare fel bör kunna avhjälpas av
den inom fabriksavdelningen arbetande
stark-strömselektrikern. För vissa komponenter kan
man räkna med att de behöver utbytas oftare
än de övriga komponenter vilka ingår i
utrustningen. Ett sätt att göra dem lätt utbytbara är
att välja dem i ett sådant utförande att de
anslutes med en instickskontakt. Eftersom det
elektromekaniska reläet ännu torde få räknas
till de komponenter som har en ganska
begränsad livslängd har vi t.ex. funnit det fördelaktigt
att för våra utrustningar välja reläer av
instickstyp. Ett sådant relä kan snabbt utbytas
eftersom inga ingrepp behöver företas i den
elektroniska kretsen.
Fig. 1. Elektronisk enhet med reläer au instickstyp,
styrda av transistorer.
Verkligt effektivt ur reparationssynpunkt blir
ett sådant system dock ej förrän antalet
relätyper som används inom en avdelning eller
ännu bättre inom hela fabriken nedbragts till
ett minimum. Vi har tills vidare lyckats hålla
oss idealet ganska nära ty vi använder i de
flesta av våra elektronikutrustningar praktiskt
taget endast en typ av svagströmsrelä. För
att underlätta den övriga reparationstjänsten
uppbygges elektronikutrustningarna som
enheter vilka lätt kan utbytas mot en reservenhet.
Tryckta kretsar
Tillämpandet av tryckt ledningsdragning i de
elektroniska enheterna har haft en avgjort
gynnsam inverkan på driftsäkerheten. Den
tryckta ledningsdragningen, fig. 1 och 2, ger en
stabil mekanisk uppbyggnad samtidigt som
t.ex. risken för kallödningar är mindre än vid
ledningsdragning med tråd.
Elektronrör och halvledare
I stor utsträckning används de tidigare
nämnda elektroniska hjälputrustningarna till att för-
Fig. 2. Mätförstärkare med tryckta kretsar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
