Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Tillämpningsexempel, av Einar Bergqvist - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Erfarenheter vid SKF, av Carl Axel Wannerskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2.
Principschema för
elektronisk styrning
av svetsförlopp.
C A Wannerskog
sker uppvärmningen av materialet. Då det här
rör sig om frekvenser av storleksordningen
20 MHz är den elektroniska oscillatorn
allena-rådande. Uppbyggnaden blir i enlighet med
fig. 1, men med det undantaget, att spolen
kring arbetsstycket bvts mot ett par
kondensatorplåtar.
Elektronisk svetsstyrning
Vid motståndssvetsning är man betjänt av att
erhålla snabb uppvärmning och liten
värme-bortledning" till det övriga materialet.
Lösningen av problemet är att man arbetar med korta
men mycket starka strömstötar med lämpliga
tidsintervall. Man har då behov av att dels
kunna bestämma styrkan och längden hos
strömstöten, dels att bestämma tiden mellan
strömstötarna. Strömstyrkan kan röra sig om
1 000 A och impulstiden om 0,1 s. Då
kontaktorer ej kan komma i fråga använder man sig
av ignitroner, styrda av ett särskilt styrdon,
och låter dem ligga i en transformators
primärsida, där svetskretsen bildar sekundärsidan,
fig. 2. Detta för att få ned strömmen genom
ignitronerna till ca 100 A.
Elektron rörsrelä
som gränslägesbrytare
För lägesbestämning av organ i
verktygsmaskiner ligger det nära till hands att använda sig
av elektriska kontakter. Skall noggrannheten
drivas mycket långt (under 1 visar det sig
lämpligt att låta själva kontaktytan direkt vara
lägesbestämmande. Noggrannhet blir direkt
beroende av kontaktytans varaktighet, varför
man tvingas att gå ner med kontaktspänningar
och kontaktströmmar till små värden. Låter
man kontakterna koppla strömmen till en
induktans, t.ex. en reläspole, kommer vid
brytning den i induktansen upplagrade elektriska
energin att vid brytning frigöras i form av
gnistbildning vid kontaktytorna. Skall
kontaktytans form bibehållas, bör därför kretsen
vara induktionsfri. En framkomlig väg är att
låta kontakterna påverka gallret i ett
elektronrör, som kan vara ett vakuumrör eller en
tvra-tron. För att få större kopplingsförmåga kan
man sedan i anodkretsen ha ett relä eller en
kontaktor.
Elektronisk varvtalsreglering
av elektriska motorer
Vid behov av elektriska motorer med variabelt
varvtal har man sedan länge använt sig av
likströms shuntmotorer med reglerbart motstånd
seriekopplat med ankaret. Eftersom
motståndet genomflytes av rotorströmmen, måste det
dimensioneras för den maximala
värmeutvecklingen. Detta medför, att motståndet får
jämförelsevis stora mekaniska dimensioner med
åtföljande svårhanterlighet.
Skall snabb omkoppling mellan ett flertal
olika varvtal göras, såsom i en revolversvarv,
låter man elektronrör styra strömmen genom
ankaret. Elektronrören styrs av ett styrdon,
som känner av dels spänningen över ankaret,
dels det ohmska spänningsfallet i ankaret, enär
det är skillnaden mellan dessa, som är
avgörande för varvtalet. Man erhåller därvid även
en hastighetsstabilisering samtidigt som de
omställningsorgan för olika hastigheter blir av
små dimensioner, då effekten i styrdonet
ligger på en låg nivå. Styrdonet kan också få sin
återföringsspänning från en generator kopplad
på motoraxeln.
Erfarenheter vid SKF
Civilingenjör Carl Axel Wannerskog, Göteborg
SKF:s elektronikavdelning utgör en avdelning
av centrallaboratoriet. Dess arbetsuppgifter är
dels utförandet av sådana fysikaliska
mätningar där elektronik kommer till användning i en
eller annan form, dels konstruktion av
elektroniska utrustningar vilka användes i
produktionen antingen som hjälputrustningar på
verktygsmaskiner eller som självständiga
utrustningar för materialprovning, vägning, räkning
osv. I förekommande fall konstrueras och
tillverkas också den mer eller mindre speciella
mätutrustning som kan visa sig nödvändig
fölen viss arbetsuppgifts genomförande.
Tillverkningen av de apparater som konstrueras vid
avdelningen sker på en till avdelningen knuten
verkstad. Eftersom inte endast göteborgsverken
utan även koncernens övriga fabriker kan vara
uppdragsgivare är avdelningens
arbetsuppgifter ofta av mycket skiftande slag.
Driftsäkerhet
Typval och utbytbarhet
När det gäller att använda elektroniska
hjälpmedel inom den mekaniska industrin utgör
driftsäkerheten hos de elektroniska
utrustningarna en fråga av största intresse. Det är därvid
glädjande att kunna konstatera att man går
mot en ständigt ökad driftsäkerhet. Många
faktorer bidrar härtill och två skall nämnas som
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
