Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Elektroniska hjälpmedel i verkstadsindustrin. Erfarenheter vid SKF, av Carl Axel Wannerskog - Nya material - Zirkonium-kopparlegering till kommutatorer, av SHl - Folier av polystyren och polyeten, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en intensifierad informations- och
utbildningsverksamhet torde skapa de bästa
förutsättningarna för ett fullständigt utnyttjande av
de elektroniska hjälpmedel som i dag kan
erbjudas verkstadsindustrin. Den
Verkstadstekniska sidan är problemställaren och ju mer
dess konstruktörer känner till om den
industriella elektronikens byggstenar och
möjligheter desto större chanser har de att koppla
in elektronikkonstruktörerna på spår vilka
leder till fruktbärande resultat. Genom ökat
samarbete vidgas elektronikkonstruktörernas
erfarenhet. De lär sig att betrakta
konstruktionsproblemen ur verkstadsteknisk synvinkel och
risken för att deras arbete skall bli
självändamål elimineras.
Fig. 7. Servoförstärkare uppbyggd med enbart
transistorer och tryckt ledningsdragning.
mätaren som den övriga delen av utrustningen.
Den våg vi härvid har mest erfarenhet av är
placerad på en mobilkran. Servoförstärkaren
är inbyggd i en vattentät låda. Vikten
indike-ras på en rund tavla framför föraren. Bakom
tavlan sitter servomotorn och
balanseringsmot-ståndet. Servomotorn och förstärkaren matas
med växelström från en liten roterande
omformare. Kraftmätaren är placerad i kranens krok.
Elektriskt sett har utrustningen fungerat bra,
men vi har haft vissa svårigheter med att
skydda tilledningarna till kraftmätaren.
Trådtöjningsgivare är även lämpade att
användas i säkerhetsanordningar vilka avser att
skydda t.ex. pressar för överbelastning. Den
elektroniska utrustningen blir i ett sådant fall
relativt enkel. I en seriepress har vi t.ex.
klistrat trådtöjningsgivare på en lämplig del av
pressen och anslutit dem till en
likspänningsma-tad Wheatstonebrygga. Varje gång pressen
belastas utgår en puls från bryggan. Pulsen
förstärkes i en växelspänningsförstärkare.
Överskrider den förstärkta pulsens amplitud ett
visst, på förhand inställt värde, påverkas ett
relä som utlöser pressens drivanordning och
pressförloppet avbrytes.
Slutord
Ett intimt samarbete mellan verkstadssidans
och elektroniksidans konstruktörer i förening
nya material
Fig. 8. Manuellt
balanserat
system.
Zirkonium-kopparlegering till kommutatorer
Av små elmotorer och generatorer fordrar man
numera ofta att de skall tåla relativt hög temperatur.
Härvid är kommutatorn en känslig maskindel.
Metallamellerna skall ha god ledningsförmåga och
god hållfasthet vid förhöjd temperatur.
Kallbearbe-tad koppar med 38,5 kp/mm2 brottgräns blir mjuk
efter bara 1 h vid 120°C och tål därför inte lika hög
temperatur som de isolermaterial som nu står till
förfogande.
Koppar kan legeras bara med silver, zirkonium eller
krom utan alltför stor minskning av dess
ledningsförmåga. Alla dessa legeringsämnen ökar koppars
hållfasthet. Silver i halter upp till 0,1 %> höjer det
kallbearbetade materialets mjukningspunkt, men vid
större halter har silver liten effekt. En mycket liten
mängd zirkonium (0,05 °/o) höjer kopparns
mjukningspunkt avsevärt. Denna stiger ytterligare med
stigande zirkoniumhalt upp till 0,15 °/o. Krom ger en
utskiljningshärdande kopparlegering som finns i
handeln.
Vid Battelle Memorial Institute har man nu
utarbetat en zirkonium-kopparlegering, kallad N-4, som lär
ha utmärkt värmestabilitet efter
upplösningsbehandling vid minst 760°C och utskiljningshärdning. Dess
hållfasthet vid förhöjd temperatur är större än
krom-kopparlegeringens och så stor att den
temperatur som kommutatorerna nu tål bestäms av det
isolermaterial som står till förfogande. En
kommutator av N-4 och silikonbunden glimmer kan t.ex.
arbeta kontinuerligt vid ca 290°C (w Hogde i Iron
Age 10 juli 1958 s. 102—103). SHl
Folier av polystyren och polyeten
En polystyrenfolie, lämplig till förpackningar, väntas
börja tillverkas i USA i början av 1959. Man tror
att den nya folien med framgång skall konkurrera
med cellulosaacetat och cellofan. Den påstås
nämligen vara minst lika bra som dessa material i ut-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>