Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 10 - Nybyggen - Bredbandsvalsverk i Västtyskland, av K J B - Intagsluckorna för kraftverket vid Serre-Ponçon, av AB - Nya metoder - Elkraftförsörjning på fartyg, av RGn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Intagen till krafttunnlarna till Serre-Pongon.
andra varför göten kan direktvalsas till band. Göten,
som väger upp till 25 t, nedvalsas i ett reversibelt
duovalsverk till bandämnen med sektionen 100—350
gånger högst 2 000 mm. Valsarna i detta verk har
1 250 mm diameter och 3 300 mm banlängd. Verket
drives av två likströmsmotorer på tillsammans
12 200 hk kontinuerlig effekt och 34 000 hk
momentaneffekt. Det maximala vridmomentet är 600
Mpm.
Efter klippning i en hydraulisk varmsax får
bandämnena svalna varefter de ytbehandlas och
omvär-mes i en genomskjutningsugn. Från denna går
bandämnet genom en skalbrytare som utgöres av ett
duo-valspar till ett med vertikalvalsar utrustat
reversibelt kvartovalsverk där det nedvalsas till 25 mm
tjocklek.
Det förvalsade bandet fortsätter därefter genom en
andra skalbrytare till det kontinuerliga
färdigvalsverket som består av sex kvartostolpar.
Valsbane-längden hos dessa är 2 100 mm varför upp till 1 900
mm bandbredd kan valsas. Den minsta
bandtjocklek som kan valsas är 1,5 mm motsvarande 800 m
bandlängd. Utlöpningsrullbanan mellan slutparet
och haspeln är 120 m lång. Haspeln kan ta
bandvikter upp till 18 t.
Det reversibla kvartovalsverket har 3 400 mm
vals-banelängd och användes förutom som förvalsverk
vid bandvalsning även som grovplåtsvalsverk
varvid grovplåt i tjocklekar på 8—35 mm och i
bredder upp till ca 3 m kan tillverkas.
Götvalsverkets valsdimensioner och vridmoment är
för närvarande de största i världen (Ståhl und Eisen
1959 h. 1, Aus Industrie und Wirtschaft s. 360).
K J B
Intagsluckorna för kraftverket vid
Serre-Ponfon
Intagen till de två trycktunnlarna till kraftverket
Serre-Pon^on (Tekn. T. 1958 s. 1151) ligger 126 m
under dämningsgränsen och får imponerande
dimensioner, fig. 1. Luckorna är 7,2 m breda och 11
m höga samt väger 135 t. Största vattenlast blir
9 000 t. Helt öppna kommer 500 m3/s, vid
katastroftillfällen upp till 1 000 m3/s, att tryckas genom
tunnlarna med en maximal hastighet av ca 36 m/s,
varför stora krafter uppträder vid inloppet.
Stängkraften blir högst 540 Mp som erhålles med
en hydraulisk anläggning med 11 m lång cylinder
med innerdiameter 0,62 m. Denna manövreras från
dammkrönet med en skenstyrd 126 m lång stång
(Bauingenieur 1958 h. 11 s. 444). AB
nya metoder
Elkraftförsörjning på fartyg
På ett fartyg finns ett stort antal elektriska
däcksmaskinerier, t.ex. iastvinschar, förhalningsspel,
ankarspel och styrmaskineri och dessutom finns behov
av elkraft för belysning. För elförsörjningen
ombord har man i regel två lika stora
"hjälpgenera-torer" som drivs av ångturbiner på turbindrivna
fartyg och av dieselmotorer på dieseldrivna fartyg.
Hjälpgeneratorerna dimensioneras så att en enda
med god marginal kan klara fartygets elbehov,
medan den andra utgör hundraprocentig reserv. I
trånga farvatten och i hamninlopp bör båda
hjälpgeneratorerna vara i drift av säkerhetsskäl, men i
Fig. 1. Systemets allmänna uppbyggnad; 1
avgaspanna, 3 vattenrörspannor, 5 axelgenerator, 6
hjälp-dieselmotor med generator, 8 turbogenerator, 11
huvuddieselmotor, 12 cirkulationspump, 13 ångledning
för värmningsändamål, li elektrisk
huvudfördelning, 15 frekvensregulator, 16 ångtrycksregulator,
17 spänningsregulator, 18 elektrisk vattenvärmare.
]J2 TEKNISK TIDSKRIFT 195?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
