- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
269

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 12 - Numerisk styrning av verktygsmaskiner, av Ingvar Nilsson och Börje Nyquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ingvar Nilsson

Börje Nyquist

Fig. 1.
Blockschema för
numerisk styrning
av
verktygsmaskiner.

Numerisk styrning
av verktygsmaskiner

Civilingenjör Ingvar Nilsson och ingenjör Börje Nyquist, Göteborg

Elektroniken är ej ett nytt element för styrning
av verktygsmaskiner. Redan tidigare har
elektroniskt styrda maskiner konstruerats för t.ex.
kopiertillverkning, och elektroniska element
har använts i bearbetningsautomater.
Elektroniken i dessa har innehållit servosystem av
analogtyp och olika typer av programgivare.

Elektroniken till en sifferstyrd
verktygsmaskin innehåller också servosystem, men
dessa är företrädesvis baserade på överföring av
mät- och jämförelsedata i sifferforin. Liksom
vid tillverkningen av databehandlande maski-

681.142 : 621.9

ner för kontorsautomatisering kräver även
till-lämpningen av siffersystem på
tillverkningsprocesser och för styrning av bearbetningsmaskiner
en noggrann analys av hela
tillverkningsproceduren. Man tvingas att logiskt klarlägga alla de
olika moment, som sammantagna utgör
tillverkningscykeln alltifrån uppgörande av
ritningen till avsyningen av den färdiga detaljen.
Redan denna analys kan i många fall utgöra
en grundval för en rationalisering och
effektivisering av tillverkningen, men kombinerad
med elektronikens möjligheter ges ofta uppslag
till helt nya tillverkningsmetoder. Ett exempel
härpå är tillverkningen av komplicerade
verktyg med hjälp av automatiskt styrda
fräsmaskiner. Genom den elektroniska styrningen kan
maskinen kontinuerligt utföra en
tredimensionell bearbetning, vilket ännu endast med stor
svårighet kan göras manuellt.

Siffersystem kontra analogsystem

En jämförelse av sifferteknikens och
analogteknikens möjligheter ger vid handen att
vardera systemet i flera skilda fall är klart
överlägset det andra medan i andra fall båda är
ungefär jämställda. Så torde exempelvis
analogsystem vara att föredra vid
kopiertillverkning av produkter med buktiga ytor.
Siffersystem har sina största fördelar i fråga om
positioneringsanordningar t.ex. vid
jigg-borr-maskiner. En jämförelse mellan de båda
systemen i de fall då båda kan tänkas som
alternativa lösningar ger vid handen att
siffer-systemet har flera fördelar, bl.a. följande:

Programmeringen är relativt enkel med
utgångspunkt från en ritning.

Programmet kan enkelt lagras på hålkort,
pappers- eller magnetband med ringa
utrymmesbehov.

Sifferstyrning medger optimalt utnyttjande
av verktygsmaskinen eftersom flera
operationer kan utföras samtidigt.

Siffertekniken ger en stor och
lättkontrolle-rad noggrannhet vid bearbetningen.

Siffertekniken medger inlänkande av
databehandlingsmaskiner i tillverkningsprocessen.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free