Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 14 - Gasol som motorbränsle, av Sven Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gasol som motorbränsle
Professor Sven Ljiindberg, Göteborg
Drift av motorer med gas är sedan gammalt
känd, men fick under senaste världskriget en
något felaktig bedömning, då man i regel satte
likhetstecken mellan gasdrift och gengasdrift.
Utan att förringa det utomordentligt stora
värde som gengasdriften hade för hela vårt
transportväsen under kriget, måste det dock slås
fast att trots de uppenbara fördelarna är
användning av gengas icke att rekommendera
under normala förhållanden, speciellt med
hänsyn till gengasens stora brand- och
förgiftningsfarlighet.
Om gengasen alltså måste betraktas som ett
ersättningsbränsle för flytande
importbränslen, så gäller för exempelvis de lätt
konden-serbara gaserna, dit gasol hör, att dessa måste
betraktas soin fullödiga motorbränslen och i
många hänseenden överlägsna de flytande
bränslena.
Lätt kondenserbara gasers egenskaper
som motorbränsle
De lätt kondenserbara gaserna har ett
förhållandevis högt bränslevärde samt är mera
Sammandrag av föredrag i Mekanik den 15 april 1958.
Tabell 1. Fysikaliska egenskaper för propån och butan
Propån Butan
Kokpunkt ................................. . ... °C — 41 — 0,5
Tändpunkt vid 1 kp/cm2 abs............... .... °C 520 500
Tändpunkt vid 15 kp/cm2 abs............... . ... °C 350 350
Volymsutvidgningskoefficient för vätska mellan —20 och + 10°C ............................. m7m30C 0,00260 0,00175
Relativ täthet för gasfas (luft =1) .......... 1,53 2,00
Relativ täthet för vätskefas (vatten = 1) ..... 0,51 0,58
Ångbildningsvärme ........................ kcal/kg 100 90
Ångtryck (övertryck) vid—40°C ............ kp/cm2 0 — 0,9
—20°C ............ kp/cm2 1,8 — 0,5
0°C ............ kp/cm2 4,6 0
+ 15°C ............ kp/cm2 7,5 0,8
+ 50°C ............ kp/cm2 19,5 4,0
Gasens effektiva värmevärde ............... kcal/kg 11 070 10 920
kcal/m3 20 650 26 700
Antal liter gas per liter vätska............... 278 237
Explosionsgränser (%> gas i gas-luftblandning) 2,0—9,5 1,5—8,5
Förbränningstemperatur med luft (teoretisk) . ... °C 1 900 1 900
662.767.4
knackningsbeständiga än bensin. Eftersom
gasen har större volym än flytande bränsle är
det möjligt att bättre behärska doseringen så
att man undviker förluster genom felaktigt
blandningsförhållande.
Bränsle-luftblandningen blir mycket homogen och lokala ställen
med luftunderskott förhindras. Man får därför
fullständig förbränning inom hela
varvtalsområdet, och bränsleförbrukningen blir lägre
än vid bensindrift, speciellt vid låga
belastningar och även vid höga belastningar, om
bränslets förmåga att tåla hög kompression
utnyttjas.
Vid lätt kondenserbara gaser utfälls inget
kondensat, varken vid start eller vid
trottel-ändring, och därför hindras även
smörjoljeutspädningen och möjliggöres lång
användningstid av smörjoljan. Inget bränsleöverskott
fordras vid start och snabba
belastningsändringar. Därför blir all körning med starkt va-
Fig. 1. Förångcirregulator.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
