- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
339

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 14 - Kommunikationsnät för dataöverföring, av J M Unk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kommunikationsnät
för dataöverföring

Professor J M Unk, Hilversum

621.395.9 : 681.142

System för reservation av biljetter, speciellt
flygbiljetter, erbjuder ett utmärkt modernt
exempel på användning av kommunikationsnät
för överföring av data. I ett dylikt system
behövs en central datamaskin, som i varje
ögonblick kan fastställa, om platser i ett flygplan
kan säljas eller inte. Försäljningsställena är
vanligen spridda över vidsträckta områden,
och vart och ett av dem måste kunna
konsultera datamaskinen direkt. I USA har ett av de
stora flygbolagen, United Airlines, beställt ett
reservationssystem av detta slag, och N V
Philips’ Telecommunicatie Industrie kommer att
leverera telekommunikationsutrustningen.

Under årens lopp har världens automatiska
telefonnät blivit mycket stora, men
kommunikationsnät för dataförmedling befinner sig
fortfarande i början av sin utveckling.

I ett automatiskt telefonnät är samtliga
stationer i grunden lika, och i princip erbjuder
nätet möjligheter att förbinda en godtycklig
station med vilken som helst annan. Samma
princip följs vid konstruktion av automatiska
nät för fjärrskrift, baserade på användning av
fjärrskrivmaskiner, men det föreligger redan
en viktig skillnad däri att
fjärrskriftinforma-tionen överföres i binär form, medan
talöverföringen vid telefoni sker i analog form.
Fjärr-skrifttrafiken är vanligen också enkelriktad.
Detta förhållande kan utnyttjas så att en viss
fördröjning medges vid överföring av
fjärr-skriftmeddelanden, vilket gör det möjligt att
utnyttja överföringskanalerna mera effektivt.

Vid kommunikationsnät för datainformation
är trafiken av en helt annan typ. I de fall
dylika nät ger tillträde till en central
datamaskin kommer all trafik att riktas mot eller
utgå från en central punkt, och den station
som inrymmer datamaskinen intar därför en
särställning.

Krav på tillförlitlighet, snabbhet
och effektivitet

Datamaskinernas tillförlitlighet
Om en centralt placerad datamaskin skall
kunna manövreras av många personer på stora

avstånd, måste dess driftsäkerhet vara mycket
större än en motsvarande, lokalt styrd maskins.

Den centrala datamaskinen måste ständigt stå
redo. Det får inte förekomma något dröjsmål
mellan mottagandet av instruktioner och deras
behandling, eftersom sådana dröjsmål skulle
reducera systemets värde. Driftavbrott på
grund av apparatfel kan inte tolereras,
utrustningen måste kunna arbeta 24 h/dygn året runt
utan avbrott. Utrustningen måste därför
dubbleras och felaktiga sektioner måste bytas
automatiskt mot reservsektioner. Datamaskiner som
fyller dessa villkor sägs ha "direkt ingång" i
motsats till den vanliga typen av maskiner som
har "indirekt ingång".

Kommunikationsnätens tillförlitlighet
Hög trafikbelastning kräver dubblering av
även högkvalitativ kommunikationsutrustning.
Även risken för fel i utrustningen gör det
tillrådligt att ordna dubbla trafikvägar.
Störningar på överföringsvägarna, t.ex. brus eller korta
avbrott, gör att meddelandena förvanskas.
Tillförlitlighetskraven medför att sådana
förvanskningar måste identifieras och deras verkan
elimineras. Man kan t.ex. införa en viss
redundans och använda en kod med fler bit per
tecken än vad som skulle behövas för att varje
tecken skulle få sin egen otvetydiga
kombination. De tillåtna kombinationerna väljs därvid
så att en förvanskning av teckenelement som
regel ger otillåtna kombinationer, vilka lätt
kan igenkännas. En annan möjlighet är att
lägga till en extra bit, som används för att
ständigt göra antalet positiva teckenelement
udda (udda-jämn paritetskontroll).

Ytterligare säkerhet kan vinnas genom att
man efter ett givet antal reguljära tecken
sänder ett extra tecken. Elementen i detta väljs
så att antalet positiva element i varje position
i gruppens tecken alltid är jämnt. Denna
dubbelkontroll av varje enskilt tecken och av
tecknens kombination i en grupp betecknas som
"horisontell-vertikal paritetskontroll". Det är
med denna metod även möjligt att insätta en
korrektion, om ett enstaka element i en
teckengrupp har bytt värde. I detta fall skulle en

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 339

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free