Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 14 - Kommunikationsnät för dataöverföring, av J M Unk - Utvecklingen av världens oljeproduktion, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hoppa över den utvecklingsfasen och i stället
börja studera den slutliga lösningen. Enligt en
sådan skulle ett antal deltagande bolags
datamaskiner anslutas till ett gemensamt nät, som
skulle göra det möjligt för samtliga
försäljningsställen att vinna tillträde till samtliga
datamaskiner, en väsentlig fördel särskilt för
resor som innehåller en kombination av
flygturer med flera olika bolag.
Tidigare har här visats att endast mycket få
och mycket stora flygbolag med ekonomisk
framgång skulle kunna driva ett eget
datamaskinnät, som direkt kunde betjäna alla deras
egna försäljningsställen. Allt detta pekar på
nödvändigheten av att så många europeiska
bolag som möjligt samordnar sina intressen.
En sådan intressegemenskap när det gäller
telekommunikation har redan skapats i den
organisation som är känd under beteckningen
Sita, som nu är i färd med att planera och
installera ett modernt fjärrskriftnät. Detta näts
organisation visar redan en genomgående
uppskattning av fördelarna med samtrafik, och det
verkar förnuftigt att fortsätta denna tankegång
och studera fördelarna med ett gemensamt nät
för överföring av alla slags data.
Bland de många problem som måste lösas kan
nämnas anskaffandet av erforderliga
snabb-kommunikationskanaler, för hastigheter upp
till 1 000 baud. Det räcker inte att lösa detta
problem endast ur teknisk synpunkt, eftersom
det har många politiska aspekter, vilket
erfarenheten i USA redan har visat. Fastän det
kommit fram acceptabla tekniska lösningar, som
gör det möjligt att använda normala
telefonkanaler utan sådana besvärligheter som
överbelastning av förstärkare eller överhörning,
har de stora telebolagen i USA tidigare visat
starka betänkligheter mot att hyra ut sådana
kanaler för privat användning. Nu kan
emellertid 1 000 baud-kanaler hyras i USA till priser
som är något högre än de som betalas för
telefonkanaler.
I Europa kommer detta problem att bli
svårare, eftersom så många parter på området
måste lämna sitt godkännande. De europeiska
teleförvaltningarnas tariffpolitik uppvisar så
många variationer att en överenskommelse i
denna fråga omöjligen kan nås i en
handvändning. De tekniska frågorna torde däremot inte
komma att orsaka några svårigheter.
En fråga som blir besvärlig att besvara gäller
antal och lokalisering av datamaskinerna i det
gemensamma nätet. Såvitt bekant funderar
europeiska flygbolag nu på datamaskiner som
uteslutande betjänar deras egna organisationer.
Enligt de relaterade amerikanska
erfarenheterna torde en omprövning av de europeiska
planerna vara tillrådlig. Tekniskt och ekonomiskt
torde den idealiska lösningen vara att en enda
gemensam datamaskin installeras vilken
handlägger reservationsarbetet för samtliga i Sita
organiserade bolag.
Frågan om långsamma eller snabba
kommunikationskanaler har som vi sett ett
djupgående inflytande på nätets uppbyggnad. I sitt nu-
varande skick utnyttjar Sita-nätet 50
baudlinjer och är av masktyp, varvid det binder
samman de viktigaste europeiska städerna.
Trafiken mellan de flesta av dessa städer är
tillräckligt stor för att motivera direkta
anslutningslinjer. Om snabbkanaler införes skulle
tydligen kostnaden för ett dylikt nät av
masktyp bli avskräckande. Något slags linjesystem,
som gör det möjligt för ett stort antal stationer
att dela på en kommunikationskanal skulle i
detta fall vara att föredra.
I ett linjenät av denna typ skulle
kopplingscentralerna komma att avsevärt skilja sig från
dem som nu användes.
Dirigeringsutrustningen, som nu är koncentrerad till ett fåtal
kopplingscentraler, var och en med ett stort antal
inkommande och utgående kanaler kommer då
att fördelas på ett stort antal stationer med
endast ett fåtal kanaler vardera, fig. 3.
Litteratur
1. Unk, J M: Automation and telecommunication. Range
1956 dec. h. 5.
2. Mertz, P: Transmission line characteristics and ellects
ön pulse transmission. Symposium ön Information
Networks III s. 85—115. Brooklyn 1954.
3. Sunde, E D: Theoretical fundamentals ön pulse
transmission. Bell Syst. Tech. J. 33 1954 s. 521—788, 987—1010.
4. Hoston, A W & Vaughan, H E: Transmission of digital
information over telephone circuits. Bell Syst. Tech. J. 34
1955 s. 511—528.
5. Mebtz, P & Mitchell, D: Transmission aspects of data
transmission service using private telephone channels. Bell
Syst. Tech. J. 36 1957 s. 1451—1486.
6. SoFFEL, R O & Späck, E G: Såge data terminal. Träns.
Pap. A mer. Inst. El. Engrs 1958 nr 407.
7. Ruppel, A E: Methods of evaluating the transmission
performance of the AL digital data system. Träns. Pap.
Amer. Inst. El. Engrs 1958 nr 400.
8. Edson, J O, Flavin, M A & Perry, A D: Synchronized
clocks for data transmission. Träns. Pap. Amer. Inst. El.
Engrs 1958 nr 300.
9. Weber, L A: An FM digital subset for data
transmission over telephone lines. Träns. Pap. Amer. Inst. El.
Engrs 1958 nr 430.
10. Harrington, J V, Rosen, P & Spaeth, D A: Some
results ön the transmission of pulses over telephone lines.
Symposium ön Information Networks III s. 115—130.
Brooklyn 1954.
Utvecklingen av världens oljeproduktion.
Världens olja produceras till 90 °/o inom fyra
geografiska områden: USA, området vid Karibiska Havet,
Mellersta Östern och Sovjetunionen. Så var
förhållandet 1938 och så är det fortfarande.
Sedan andra världskrigets slut har världens
oljeproduktion ökat med ca 8 % per år och uppgår nu
till ca 900 Mt/år. USA:s och Sovjetunionens
produktion är i främsta hand avsedd för den egna
inhemska konsumtionen, och de är de enda av de
industrialiserade länderna som är i den lyckliga
belägenheten att de har det mesta av den olja de
behöver inom de egna gränserna. I praktiken är det
således egentligen de övriga producentområdena
som är av intresse för den övriga världen.
Är 1938 var USA:s andel av världsproduktionen
61 o/o. Landet producerade alltså mer olja än den
övriga världen tillsammans, och endast om man går
så långt tillbaka som 1901 uppvisar Sovjetunionen
för en kort period en större produktion än USA.
Fastän USA:s produktion 1957 hade ökat till 380 Mt
från 168 Mt 1938 hade landets andel av världens
344 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
