Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 14 - Utvecklingen av världens oljeproduktion, av WS - Nya metoder - Bestämning av metalltråds lödbarhet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
totala produktion sjunkit till 42 %. Sovjetunionens
andel har ändrats endast obetydligt och utgör i dag
ca 11 0/o jämfört med 10,3 °/o 1938.
Detta ger en uppfattning om den mycket snabba
produktionsökningen i övriga områden under de
senaste tjugo åren, speciellt i Mellersta östern, vars
produktion ökat från 16 Mt 1938 till en nivå som
motsvarar 193 Mt/år under sista halvåret 1957.
Produktionssiffrorna för 1957 i procent av
världsproduktionen 899 Mt fördelar sig på följande sätt:
USA 42, Mellersta östern 19, området vid
Karibiska Havet 17, Sovjetunionen med satellitländer
12, Kanada 3, Bortre Indien 2, övriga 5.
Kanada och Bortre Indien leder sålunda klart före
övriga producenter utanför de fyra huvudområdena,
och i båda dessa områden har oljeproduktionen
utvecklats snabbt sedan andra världskriget slut. Även
i de "övriga" länderna, som svarar för 5 °/o av
världsproduktionen, har man gjort betydelsefulla
upptäckter efter kriget, särskilt i Europa, där
Tyskland och Österrike båda producerar över 3 Mt/år
och Frankrike, Holland och Italien samtliga har
överskridit 1 Mt/år. I sådana länder kan ett
oljebolag låta pengarna helt gå till verklig
prospekterings- och produktionsverksamhet och slipper
bekosta en mängd extra-anläggningar och service av
olika slag, som är nödvändiga i underutvecklade
områden. Det är möjligt, att denna typ av
produktion — relativt liten, men med låga driftkostnader
och billig transport till konsumentområdena — i
framtiden kan få större betydelse för
oljeförsörjningen (D E Doyle i BP Information 9 mars 1959).
WS
nya metoder
Bestämning av metalltråds lödbarhet
Vid undersökning av metallers lödbarhet används
oftast spridningsprovet som kan utföras på följande
sätt. En uppmätt mängd lod, t.ex. 0,2 g, placeras
på en kvadratisk plåt av metallen (30 X 30 X 0,3
mm) tillsammans med en lämplig mängd flussmedel.
Plåten upphettas sedan flytande på en metallsmälta
av konstant temperatur. När lodet på plåten smälter
flyter det ut över en yta vars storlek tas som ett
Fig. 2. Apparat för provning av metalltråds
lödbarhet; 1 lödblock, 2 hål för termometer, 3 fördjupning
för lod, 4 värmemantel, 5 trådhållare, 6 pelare med
kuggstång, 7 arm, 8 verktyg för stansning av
lod-kutsar.
Fig. 1. Vid
spridningsprovet av
lodet vätt yta
efter olika tider
och med olika
flussmedel; -
rent harts i
alkohol,–-
rent harts med
10 °/o karbamid
i alkohol, — [-hydrazinhydro-klorid-]
{+hydrazinhydro-
klorid+} i vatten.
mått på metallens lödbarhet. Vanligen slutar
flytningen ca 15 s efter det att lodet börjat smälta.
Detta prov är väl lämpat för bestämning av de
betingelser som är lämpliga för doppförtenning men
inte för bestämning av trådars lödbarhet, vilken är
av betydelse vid tillverkning av elektronikapparater.
En påtaglig nackdel hos spridningsprovet är
spridningstiden som är lång i förhållande till de ca 2 s
som är den vanligaste lödtiden för trådar.
Om nämligen ett mer aktivt flussmedel används,
sprids lodet snabbare, och spridningsprovet kan
därför ge ett resultat som är missvisande vid
bedömning av trådars lödbarhet (fig. 1). Medan enbart
harts i alkohol ger bästa lödbarhet enligt
spridningsprovet, ger harts med 10 °/o karbamid i
alkohol och hydrazinhydroklorid i vatten avsevärt bättre
resultat vid 2 s lödtid.
Man har därför konstruerat en apparat särskilt
avsedd för provning av metalltråds lödbarhet. I en
liten cirkelrund fördjupning i ett block av
förkro-mat kromnickelstål placeras en uppmätt mängd lod,
erhållen genom utstansning av en kuts ur en till
bestämd tjocklek utvalsad stav (fig. 2). Lödblocket
upphettas elektriskt, och dess temperatur mäts med
en kvicksilvertermometer. När lodet smälter bildar
det en droppe i fördjupningen då det inte väter
krom.
Trådprovet, som doppats i flussmedel, spänns fast
i en hållare ovanför lödblocket. Detta höjs så att
tråden delar loddroppen i två delar (fig. 3 upptill).
De båda halvorna kryper runt tråden med en
hastighet som beror av betingelserna och slår plötsligt
ihop över tråden (fig. 3 nedtill). Med ett stoppur
mäter man den tid som förflyter mellan droppens
delning och halvornas hopslagning. Ju kortare denna
tid är, desto större är lödbarheten.
Med de angivna måtten och 190 mg lod är appa-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
