Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 16 - Skeppsbyggeriet och sjöfarten, av Nils Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
junkturen, har under de senaste årtiondena
kommit skatternas ökade betydelse för
investeringar i sådana kapitalvärden som fartyg,
starka strukturella förskjutningar i fråga 0111
användning av vissa sjöburna råvaror, såsom
olja och malm, samt det internationella
politiska skeendet.
Sjöfarten arbetar med produktionsmedel, i
vilka investerats jämförelsevis stora
kapitalresurser. De starka konjunkturväxlingarna
medför att detta stora kapital tidvis inte kan
bli fullt utnyttjat och då gör rörelsen
förlustbringande, medan man å andra sidan i vissa
konjunkturtoppar kan få en mycket hög
avkastning. Vad som här sagts om
rederinäringen gäller givetvis i viss mån även
varvsindustrin — under de senaste tjugo åren dock ej i
lika liög grad. Detta beror på att
högkonjunkturperioderna under denna tid har varit så
markerade och långa att de därunder erhållna
beställningarna som regel kunnat brygga över
de sämre perioder, då inga eller få
beställningar inlupit. Denna situation har också lett
till att varven i stort kan utvisa de bästa
årsresultaten under de sämre åren, medan de goda
åren för sjöfarten i regel har gett de sämre
resultaten för varven.
Den tjugoårsperiod, som förlupit sedan åren
närmast före andra världskriget, har för det
internationella skeppsbyggeriet varit bättre än
någon annan lika lång period tidigare. Vi har
haft en ständigt växande sjöfart efter det
tidigare 1930-talets depressionsperiod. Under
denna tid har vi upplevt byggnaden av det tonnage
som är speciellt anpassat för transport av olja,
dvs. tanktonnaget. Andra världskriget förde
med sig förlisning av nästan halva den
handelsflotta, som fanns vid krigets början. Ett
mycket betydande ersättningstonnage byggdes
visserligen i USA under kriget. Med undantag
för T2-tankfartygen och vissa speciella typer
av torrlastfartyg liar emellertid denna
krigs-byggda flotta till största delen befunnits
oekonomisk för fredsdrift och lagts upp i reserv.
Oljefrakter
De allmänna konjunkturerna under
efterkrigstiden har lett till en kraftig utveckling av
världshandeln. Sålunda liar de sjöburna
lasterna i ton räknat under åren 1952/57 stigit
med 50 %. Det ökade transportbehovet har
framkallats av det kalla kriget, de stora
hjälpsändningarna till Europa efter kriget, den
växande hjälpen till de underutvecklade
länderna ni.m. Av ännu större betydelse liar
emellertid varit den stegrade konsumtionen av olja,
lig". 5. Siffran för 1958 var ca 900 Mt.
Visserligen var produktionsutvecklingen för olja
under 1958 ej särskilt god. Stegringen för hela
världen var 2,6 %, och för den fria världen
0,8 %. I västra hemisfären sjönk produktionen
med 5,9 %, medan ökningen var 18,4 % i den
östra hemisfären. Man räknar dock för
närvarande på längre sikt med en ökning av
olje-konsumtionen av 6—7 % per år. Det är ej allt-
1956 1957 1958
Fig. 2. Internationella fraktpriser för kolfrakter
1956—1958.
Fig. 3. Inneliggande order för samtliga skeppsvarv
i världen 1 juli 1950—1958; □ samtliga
handelsfartyg, III! därav tankfartyg.
Fig. 4. Världshandeln (import cif) 1951—1958 (1958
års värde uppskattat efter utfallet i januari—mars).
386 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
