- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
439

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 17 - Rullande bilhjuls friktion, av Einar Bohr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 6. Fördelning av sidkraften längs däckets
kontaktyta vid olika krypvinklar.

Fig. 7. Fördelning av sidrörelsen längs däckets
kontaktyta vid olika krypvinklar, o maximal sidkraft.

Tabell 1. Bromsförsök med provhjul för bestämning av
friktionskoefficienter

Däck Profildjup Krypning Friktionskoefficient

20 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h

Cementbetongväg

Rullande hjul
A 8,2 mm 16% 0,66 0,58 0,51 0,47
B 2,9 mm 16% 0,61 0,56 0,52 0,49
C 1,5 mm 16% 0,64 0,60 0,57 0,55
Låsta hjul
A 8,2 mm 100 % 0,38 0,32 0,28 0,25
B 2,9 mm 100 % 0,39 0,32 0,28 0,25
C 1,5 mm 100 % 0,46 0,36 0,28 0,24
C, glattslipat
0 mm 100 % 0,43 0,29 0,21 0,17
Asfaltväg
Rullande hjul
A 8,2 mm 16% 0,77 0,70 0,64 0,59
B 2,9 mm 16% 0,83 0,75 0,70 0,68
C 1,5 mm 16% 0,88 0,79 0,72 0,66
Låsta hjul
A 8,2 mm 100 % 0,52 0,40 0,34 0,31
B 2,9 mm 100 % 0,52 0,40 0,34 0,31
C 1,5 mm 100 % 0,59 0,46 0,38 0,31

Friktionskrafter vid rullande hjul

Vid försök på landsväg med däckdimensionen
7,50—20, 1 100 kp belastning, 4,2 kp/cm2
lufttryck i däcken samt vid körhastigheten 24
km/h erhölls olika antal hjulvarv för sträckan
804 m vid olika driv- och bromskrafter på
hjulperiferin. På basis av resultaten erhölls en
kurva i form av en rät linje (fig. 5), när
periferikrafterna icke översteg friktionskraften
(rullning)2. Man finner, att
friktionskoefficienten är proportionell mot krypningen,
koefficienten definierad som förhållandet mellan
driv- eller bromskraften, och
normalbelastningen. "Fri rullning" med periferikraft 0
förutsätter vid noggrann mätning en drivkraft,
som är lika med rullningsmotståndet. Olika
faktorer kan inverka på den rätlinjiga kurvans
lutning, men det har konstaterats, att kurvans
allmänna karaktär är densamma, oberoende
av hög eller låg hastighet, stora eller små däck.
Resultaten vid vägprov och i provrum
överensstämmer även. Friktionskurvan antas
motsvara den teoretiska kurvan, fig. 4, som dock
i stort sett överensstämmer med fig. 1, som
grundar sig på den äldre uppfattningen av
förhållandena.

Man har funnit, att mycket höga
friktionskoefficienter på 2,5—3 och ännu högre uppnås
vid låga glidningshastigheter för rena och
torra kontaktytor av gummi mot glas eller
fin-polerad bakelit2. Väsentligt för uppnående av
höga friktionskoefficienter är, att inga
mel-lankommande skikt av mer eller mindre
förorenat vatten förekommer mellan
kontaktytorna. Slitbanans profiler har därför på
permanenta (hårda) vägytor den viktiga uppgiften
att sopa undan dylika vattenskikt. Torrheten
och renheten av kontaktytorna är av mindre
betydelse på vägar med rustik hård vägyta,
emedan ojämnheterna där åstadkommer lokala
höga tryck, som medför intim kontakt mellan
gummi- och vägmaterialet. Självfallet har
in-bäddningsförmågan hos gummit viss betydelse
och på mjuka vägytor har slitbaneprofilerna
även möjlighet att tränga ned i vägytan, som
medför gott väggrepp, gripfriktion.

Friktionskoefficienten vid glidande eller
sladdande hjul, t. ex. vid hjulblockering eller
utåt-sladdning vid kurvkörning, har betydelse
huvudsakligen för beräkning av
inbromsningssträckor.

Svenska provningar

Enligt en undersökning vid Statens
Väginsti-tut i samband med en trafikolycka, där bland
de tekniska orsakerna även förekomsten av
starkt nedslitna däck på en av de deltagande
bilarna framhållits, synes starkt nedslitna
däck på hård, fuktig vägbana snarare ha
bättre friktionsegenskaper än nya eller mindre
slitna däck.

Tre däck med samma dimensioner provades
under lika betingelser i fråga om hastighet,
belastning och väg på ett bromsbart provhjul.
Däcket A var nytt med 8,2 mm profildjup,

TEKN ISK TIDSKRI FT 1959 439

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free