Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 18 - Minneselement i framtida datamaskiner, av Lars Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A. Ett fält i
y-riktning-en vrider det magnetiska
momentet en viss vinkel
<y> från magnetisering ens
preferensriktning.
Fig. 5. Momentets
y-kom-posant som funktion av
det yttre fältets styrka.
Fig. 6. Total
energi E som
funktion av [-vridningsvinkeln-]
{+vridningsvin-
keln+} <p för olika
värden på det
pålagda yttre
fältet.
omslag behövliga magnetomotoriska kraften i
x-riktningen minskas, vilket alltså innebär att
"hystereskurvan" i fig. 7 blir smalare. Om
y-fältet görs tillräckligt stort, kommer denna
kurva att bli oändligt smal, vilket alltså
betyder att ett y-fält ensamt kan orsaka omslag.
Man kan härur härleda en kurva som anger
sambandet mellan behövligt x- och y-fält för
omslag, fig. 7 t.h.
Användning av magnetiska filmer
Magnetiska filmer kan användas dels i minnen
uppbyggda enligt koordinatvalsprincip, dels
i minnen av ordvalstyp.
Vid koordinatvalsminnen utnyttjar man 180°
omslag av momenten, fig. 8. Vanligtvis lägger
man en x- och en y-lindning som
drivlind-ningar, svarande mot de två
koordinattrådar-na samt en avläsningslindning, som vanligen
lägges efter y-axeln, eftersom man då har
möjlighet utnyttja en flödesförändring
proportionell mot 2 M. Normalt pålägges först rr-fältet,
som är mindre än Hc, därefter z/-fältet, varvid
Fig. 7. Momentets x-komposant som funktion av styrkan hos ett pålagt
fält i x-riktningen vid olika styrka på ett yttre fält i y-riktninyen; t.h.
sambandet mellan de fältstyrkor i x- resp. y-riktningen som ger omslag
av minneselementets magnetiska moment.
omkoppling sker. I avläsningslindningen
induceras då en elektromotorisk kraft. Denna
puls kommer ej att störas av det fält som
orsakar omslaget, y-fältet, eftersom dessa båda
lindningar är vinkelräta mot varandra.
Utsignalens amplitud är av storleksordningen
10 mV. Denna utsignal har uppmätts då
avläsningslindningen placerats så att tillbakaledaren
går under den platta på vilken den magnetiska
filmen förångats. Bättre koppling till
avläsningslindningen skulle kunna erhållas om
denna återledare med förångningsteknik kunde
placeras mellan film och platta. Några
praktiska resultat från försök i denna riktning
föreligger emellertid ej.
De nämnda utamplituderna har uppmätts då
filmen drivits med pulser med omkring 40 ns
stigtid. I ett koordinatvalsminne av denna typ
kommer den huvudsakliga störkällan att vara
induktiv koppling mellan drivlindning och
avläsningslindning. Det är ju i praktiken mycket
svårt att lägga två lindningar exakt 90°
förskjutna.
Störningar från halvimpulserade filmer
kommer att vara liten. De filmer som enbart
utsättes för x-fält kommer ej att rubba sitt
magnetiseringstillstånd, och endast de som
enbart får «/-fält kommer att ge störning.
Emellertid kan z/-fältet göras mindre än ar-fältet och
vidare kommer endast en komposant av
störningen att uppfångas av avläsningslindningen,
varför denna typ av störning inte har
dominerande betydelse.
En tilltalande egenskap hos filmerna är den
reversibilitet som {/-fältskurvan visar för små
magnetiserande fält (< Hc), fig. 5. Om 0 och 1
representeras av två magnetiseringstillstånd,
fig. 9, ger en påläggning av ett "reversibelt"
y-fält Hy pulsformer i utsignalen e, fig. 9, som
är karakteristiska för filmens
magnetiseringstillstånd. Utsignalens amplitud ökas tydligen
ju större vridningsvinkeln <p kan göras.
Emellertid kan man i praktiken inte använda större
vinklar än ca 30° med bibehållen reversibilitet,
vilket ger utpulser av amplituden ca 1 mV.
Amplituden är emellertid oberoende av det
antal avläsningar som gjorts, ännu efter 20 000
avläsningar kan någon minskning i
utampli-tuden ej iakttas. Denna avläsningsmetod är
därför icke-förstörande. Den kan med fördel
användas i ett fast minne, dvs. i sådana
till-lämpningar där informationen är mer eller
mindre oföränderlig (exempelvis tabellverk).
Andra metoder att ordna sådant minne med
hjälp av filmer visar fig. 10 och fig. 11. Ett
visst ord representeras av en vertikal rad, där
närvaron av en film svarar mot att siffran i
motsvarande ord är 1, frånvaro av film svarar
mot 0.
Med lämpligt val av konstant påliggande fält
kan 180° reversering av magnetiseringsvektorn
utnyttjas.
I en annan typ av fast minne, fig. 11, ligger
avläsningslindningen i plan ovanför varje film.
Varje film svarar mot ett ord, varje plan mot
en viss position i ordet. Vissa ledningar pas-
TEKN ISK TIDSKRI FT 1959 459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
