Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 18 - Utankfartyg — utopi eller realitet. Hydrodynamiskt motstånd, av C Fo - Högren nickel - I koaxialkablar för radiofrekvens - I Japan tillverkas - Norges tungvattenkokare i Halden - Metallpulver med 25 mµ kornstorlek - Japans första atomreaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Effektkurvor för övervattenstankfartyg med
olika blockkoefficient och för undervattenstankfar-
tyg-
Vid stora dykdjup synes den kortaste och
tjockaste kroppen vara något gynnsammare vid
farter upp till 30—35 knop. Det cirkulära
tvärsnittet har i allmänhet bättre egenskaper än
det kvadratiska. I ett par fall vid låg fart synes
det kvadratiska snittet dock vara bättre.
Det amerikanska projektet ledes av US
Mari-time Administration och utföres av Aerojet
General Corporation. Att döma av vad som
hittills publicerats avser man att liksom
engelsmännen genom modellförsök söka utröna
fördelaktigaste skrovform och dykdjupets
inverkan på motståndet. Amerikanarna synes dock
koncentrera sig på ett avsevärt mindre
dykdjup. Redan vid ett dykdjup av fyra diametrar
anses yteffekten vara försumbar. Några
närmare resultat av de amerikanska
undersökningarna har hittills ej publicerats.
I diskussionerna kring försöksresultaten
anföres ofta rent fabulösa siffror som tänkbara
drifttillstånd för utankfartyg. Man har sett
uppgifter om 80 000 t lastförmåga vid 60 knop.
Enligt Mitchells undersökningar krävs härför
ca 2 milj. hk. Om sådana data någonsin blir
aktuella blir framdrivningen otvivelaktigt ett
problem. Man kan fråga sig om fartyget kan
"flyta" med en sådan maskinvikt som det här
blir fråga om, och om det blir plats över för
oljelasten. En annan fråga i sammanhanget är
hur maskineffekten skall kunna överföras till
vattnet. Det torde vara allmänt vedertaget, att
ca 30 000 hk är den största effekt, som kan
överföras av en propeller vid normalt varvtal,
100—150 r/m. Effekten kan möjligen
fördubblas vid varvtal på 400—500 r/m. Återstår sedan
någon form av jet-drift, men om denna
möjlighet vet man ännu alltför litet. Otvivelaktigt är
en del av vad som sagts snarare uttryck för
livlig fantasi än resultat av tekniska utredningar.
Då man vid Kockums Mekaniska Verkstads AB
för ett par år sedan hade anledning att göra en
begränsad studie av en utankbåt, ansåg man
det riktigt att låta propellerdriftens maximala
möjligheter vid ca 30 knop begränsa projektet.
Man kom sålunda till ett projekt som hade
deplacementet 50 000 m3 i u-läge. Förhållandet
längd/diameter var ca 6.
Slutord
Sammanfattningsvis kan man konstatera, att det
redan nu säkerligen är tekniskt möjligt att
bygga ett tankfartyg för undervattensdrift,
åtminstone om farten är rimlig. En kalkyl visar
emellertid, att oljetransporter med hög fart icke är
ekonomiska, oavsett om transporten sker på
ytan eller i ett undervattensfartyg.
Den aktivitet, som trots allt förekommer, får
ses som ett led i de militära planerna.
Signifikativt i det sammanhanget är, att just de
olje-importerande länderna USA, England och
Japan visat intresse för detta slag av transporter.
Sett ur kommersiell synvinkel borde snarare
en utveckling mot "plastkorvar" vara att vänta
och kanske får skeppsbyggarna där se ett visst
intrång, åtminstone när det gäller det mindre
tonnaget. C Fo
Högren nickel, innehållande bara spår av kobolt,
kan erhållas genom extraktion av en saltsur lösning
av nickel- och koboltklorid med triisooktylamin.
Bu-reau of Mines sätter upp en halvstor anläggning
som också skall ge nickelfri kobolt.
I koaxialkablar för radiofrekvens används
po-lyetenskum, vars blåsor är fyllda med en inert gas,
som isolator mellan inner- och ytterledaren. Denna
isolering lär ge mycket mindre dämpning än
tidigare använd, varigenom antalet förstärkare kan
minskas.
I Japan tillverkas ca 400 000 TV-mottagare per
månad.
Norges tungvattenkokare i Halden (Tekn. T.
1958 s. 999) gjordes kritisk i slutet av 1958. Den
skall ge 10 MW värme men ingen elenergi. Värmet
utnyttjas för generering av lättvattenånga.
Metallpulver med 25 mu. kornstorlek har
framställts av Al, Fe och Ni. Pulvren väntas få
användning som katalysatorer, inom pulvermetallurgin och
för nya magnetiska och elektromagnetiska
tillämpningar.
Japans första atom reaktor väntas komma i drift
1961. Den blir en kokarreaktor på 12,5 MW, som
skall användas både för materialprovning och
kraftproduktion. Den byggs av amerikanska General
Electric ca 80 km nordost om Tokio.
468 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
