- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
474

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 18 - Nya metoder - Icke-linjär servokompensering, av KJ - Nybyggen - Sprängningen av Harrsele kraftverks avloppstunnel, av AB

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

viktsläget utan översvängning. När felet är litet, står
reläet i neutralläge.

Kompenseringen har provats på ett 1 hk
positions-servo. Insvängning till jämviktsläget för en störning
i form av en stegfunktion tog bara fjärdedelen så
lång tid för det kompenserade servot som för det
okompenserade. Det var också betydligt okänsligare
för lågfrekventa störningar (Control Engineering

maj 1958 s. 119).

AV

I

nybyggen

Sprängningen av Harrseie kraftverks
avloppstunnel

Avloppstunneln i Harrseie har arean 260 nr, bredden
15 m, höjden 18,4 m och längden 3 400 m samt
nettobergmassan 885 000 m3. Tunneln har sprängts
från bägge ändar med takort och 8,7 m pall. Den
påbörjades i oktober 1953 och avslutades i april
1957.

Först utfördes 44 m2 tillfartsorter till bägge
ändarna, 450 m vid uppströmsänden och 120 m vid
ned-strömsänden. Efter genomslag i takorten, area 130
m3, den 21 december 1955 skulle pallsprängning från
bägge ändar vidta, fig. 1. Emellertid visade det sig
att igångsättningen från uppströmssidan blev
försenad ca 4 månader på grund av kaolininfekterat
berg. Risken av ursköljning och ras motiverade
betongförstärkningar i tak och väggar på en
sammanhängande sträcka av 350 m och flera kortare
sträckor.

Total arbetstid för pallsprängningen blev ca 15,5
månader. Häri är inte inräknat ca 100 m
sprängning i uppströmsdelen som kunde utföras oberoende
av förstärkningsarbetena men de drygt fyra
månadernas stillestånd i sprängningen i uppströmsdelen
är inräknat.

Borrning av pallen gjordes med hållutning 2 : 1,
försättning 2,0 m, hålavstånd 1,9 m, och totalt
håldjup ca 12 m, dvs. ca 1,2—1,6 m under teoretisk
tunnelbotten. Borrmetertalet blev 0,36 m/m3 och
dynamitåtgången ca 0,6 kg/m3. Salvstorleken var
som mest 3 700 m3. Lastning utfördes med Marion
93M lastningsmaskin med 1,9 m3 skopa och i
medeltal under månaden lastades 65—-70 m3/h.
Transporten utfördes med 14 t Euclid-truckar med
specialflak rymmande 5,8 m3 fast mått.
Borrningskapaciteten utgjorde under augusti—oktober 1956 153 m
per man och skift. Borrning, laddning, skjutning
gick på ett skift och lastning på tre.
"Underjords-friskiften" och två extra friskift gav möjlighet för
nödvändig reparation och service för maskinparken
som sålunda användes ca 14 skift per vecka. I
medeltal under maj 1956 till februari 1957 utgjorde
indriften 7,57 m per kalenderarbetsdag och total
arbetstid per m3 berg (utom förstärkningsarbeten)
utgjorde 0,622 h.

Av säkerhetsskäl försörjdes arbetena i takorten
med elkraft genom en kabel dragen genom ett 114
mm hål borrat i berg från markytan till orten
ungefär vid tunnelmitt. Härigenom vann man, att
borrning och andra arbeten kunde utföras i tak-

Fig. 2.
Skjutningen utfördes
så att
spräng-stenshögen lades
åt vänstra sidan
av tunneln.

orten även då man laddade för pallsprängningen.
Borrplanen karaktäriseras av en V-formad
anordning av intervallserierna med V-ets spets förskjuten
åt vänster i tunnelriktningen vilket medför en
förskjutning av tyngdpunkten för stenhögen och
mindre styckefall, fig. 2. Längs högra väggen kan man
därmed dra ledningar, skrota och ordna belysningen
jämförelsevis lättare och på grund av att
grävmaskinens manöverhytt sitter på vänster sida av
maskinen fick man även mindre svängningsvinkel.

Förstärkningsarbetena blev som nämnt mycket
omfattande. Totalt göts 26 000 m3 betong, till största
delen med en betongpump, men speciellt väggarna
göts även med hjälp av remtransportörer och stora
formluckor som manövrerades med kranar
(Tryckluft 1958 h. 4 s. 1—8). AB

Fig. 1.
Sprängning av 130 m!
pall i Harrseie;
borr- och
tänd-plan.

474 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free