Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 18 - Nya metoder - Specialfartyg för stora godsbehållare, lastbilar etc., av N Lll - Absorption av sura gaser i kaliumkarbonatlösning, av SHl - Perforerad aluminiumfolie till etiketter, av SHl - Icke-linjär servokompensering, av KJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Flyt-schema för
absorption
av sura
gaser i het [-kaliumkarbo-natlösning.-]
{+kaliumkarbo-
natlösning.+}
två 1 210 brt fartyg, som ändrats för ändamålet från
att ursprungligen, 1955 och 1956, ha varit byggda
för koltransport. De båda fartygen, M/S "Spaniel"
och M/S "Pointer", är av halvdäckstyp med
maskinrum och inredning akterut samt har följande
huvuddata:
längd överallt ........................... 224’— 0" = 68,3 m
längd mellan perpendiklar .............. 208’— 0" = 63,4 m
mallad bredd ............................ 37’— 6" = 11,43 m
mallat djup till huvuddäck .............. 15’— 4" = 4,67 m
mallat djup till halvdäck ................ 19’—10" = 6,05 m
maskineffekt ............................. 1 260 ahk
fart ...................................... IIV2 knop
Arrangemanget, fig. 1, visar hur större
godsbehållare placeras förskjutbara på hjul i det 130’ (39,62 m)
långa lastrummet, dit de tagits ned genom en bred
lastlucka föröver, medan lägre behållare ställes
på det 4’—6" (1,37 m) högre än huvuddäcket
belägna halvdäcket. Där placeras de mellan
bryggöverbyggnaden och det partiella tvärskeppsskottet på
akterkant av lastluckan på huvuddäck. Luckorna på
halvdäcket liksom tvärskeppsskottet vid mitten av
lastrummet är borttagna. Skrovet har därför fått
vissa kompenserande förstärkningar vid
ombyggnaden. Lossning och lastning sker med 15 t kranar
i hamnarna (Motor Ship febr. 1959 s. 531). N Lll
Absorption av sura gaser
i kaliumkarbonatlösning
Absorption av koldioxid eller svavelväte i het
kaliumkarbonatlösning (Tekn. T. 1955 s. 448; 1957
s. 448) utnyttjas nu kommersiellt i åtminstone sju
amerikanska anläggningar. Hittills har metoden
mest tillämpats inom petrokemisk industri.
Dessutom är den emellertid lämplig för behandling av
naturgas och särskilt vid rening av syntesgas för
ammoniaktillverkning. Metoden används också vid
tillverkning av vätgas och för rening av återförd
eten vid framställning av etylenoxid.
De sura gaserna absorberas och drivs av vid
samma temperatur men vid olika tryck (fig. 1). Därför
behöver man bara tillföra det värme som behövs
för gasernas frigörande. Då arbetstemperaturen
vidare är relativt låg, kan man ofta utnyttja
återvunnet värme, t.ex. lågtrycksånga från en avgaspanna.
Vanligen använder man två eller tre
absorptions-steg kopplade i serie.
Kvarvarande koldioxid i gasen kan vara från
2—3 0/o ned till 0,2 °/o, men processen kan om så
önskas ge ännu renare gas. Den har ännu inte
till-lämpats i kommersiell skala för absorption av stor
mängd svavelväte, men den utnyttjas för avsvavling
av jordgas i en amerikansk anläggning. Vid Bureau
of Mines har man provat metoden för absorption
av koldioxid och svavelväte i blandning och har
därvid funnit att den senare gasen absorberas
avsevärt bättre än den förra:
Rågasens halt av
co2 h2s
% %
Rengasens halt av
co2 h2s
»/• °/o
11,3 0,51 0,33 0,002
11,0 0,556 0,40 0,004
10,9 0,578 0,34 0,004
10,7 0,927 0,23 0,011
11,5 4,4 0,1 0,01
Absorption i het karbonatlösning är lämplig, bara
om den sura gasens partialtryck är minst 1,4 kp/cm2.
Vid en halt av t.ex. 4 °/o sur gas motsvarar detta
ca 35 kp/cm2 totaltryck. Är gastrycket lägre, blir i
allmänhet absorption i monoetanolamin billigare.
Under gynnsamma betingelser blir karbonatmetoden
emellertid billigast både i anläggning och drift, det
förra framför allt genom att inga dyrbara
värmeväxlare behövs.
Karbonatmetoden bjuder på vissa
korrosionsproblem på grund av bikarbonatets aggressivitet. När
bara koldioxid skall absorberas är kaliumbikromat
i en halt av 3 g/1 en bra korrosionsinhibitor. Vid
närvaro av svavelväte reagerar emellertid detta med
bikromatet som därför inte kan användas. En
lämplig inhibitor för svavelväte har man ännu inte
funnit.
En annan utväg är då val av lämpligt
konstruktionsmaterial. Kolstål kan i allmänhet utnyttjas
utom för vissa särskilt utsatta apparatdelar.
Rostfritt stål, t.ex. AISI 316 (17 °/o Cr, 12 %> Ni, 2,5 %>
Mo) används sålunda till reduceringsventilen och
pumparnas roterande delar. Både absorptions- och
avdrivarkolonnen måste avspänningsglödgas för att
spänningskorrosion skall undvikas (A G Eickmeyer
i Chemical Engineering 25 aug. 1958 s. 113—116).
SHl
Perforerad aluminiumfolie till etiketter
Flasketiketter av papper laminerat med
aluminiumfolie rullar inte ihop sig och kan lätt blötas loss,
om folien ges tätt placerade (700—1 200 per cm2),
fina hål. Dessa görs genom att folien får passera
mellan två valsar av vilka den ena är hård och
re-liefmönstrad samt den andra mjuk.
När etiketten skall lossas kan vätska passera
genom aluminiumfoliens hål till papperet och lösa upp
limmet på avsevärt kortare tid än den som fordras
för att lösa folien i natronlut, en metod som tidigare
måst tillgripas (Light Metals nov. 1958 s. 343). SHl
lcke-linjär servokompensering
På senare år har man utfört en del arbeten som går
ut på att komplettera det vanliga linjära servots
utmärkta stabilitetsegenskaper vid små avvikelser
från jämviktsläget med någon form av icke-linjär
kompensering som höjer servots snabbhet och
prestationsförmåga vid större avvikelser från
jämviktsläget. En enkel sådan anordning består av ett
räknedon och ett snabbt enpoligt tvåvägsrelä.
Bäkne-donet avkänner felsignalen och dess tidsderivata,
och vid stora värden på någon av dessa påverkar
den reläet som driver servot med maximalt moment
mot jämviktsläget. Servot närmar sig alltså
jämviktsläget med maximal acceleration, och vid
lämpligt läge kastar räknedonet om reläet, så att servot
bromsas med maximal retardation. Genom lämpligt
val av omslagspunkten bringas servot att nå jäm-
473 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
