Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 19 - Petroleum som kemisk industriråvara, av Bengt G Rånby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petroleum som kemisk
industri råvara
Professor Bengt G Rånby, Syracuse, N. Y., USA
Termen "petrocheniical" började användas i
USA 1942 som beteckning för den industri,
som framställer kemiska produkter av
petroleum1. Petroleum får här omfatta både råolja
och naturgas. Det har gjorts invändningar mot
bruket av denna term, då "petrochemistry"
rätteligen borde beteckna en gren av geologin
(grek. "petros" — sten eller klippa).
I Storbritannien används fortfarande ofta det
sakligt korrektare "petroleum chemicals"2. Det
synes dock naturligt att för svenskt språkbruk
rekommendera "petrokemisk" och
"petrokemi-kalier" såsom lämpliga förkortningar av
petro-leumkemisk resp. petroleumkemikalier.
Däremot finns det som nämnts skäl att åtminstone
tills vidare inte förkorta termen
"petroleumkemi" på motsvarande sätt.
Huvuddelen av världens petroleum används
för energiproduktion. Att klart avgränsa den
petrokemiska industrin och dess produkter
från petroleumindustrin (bränsle, smörjmedel,
asfalt) är inte lätt1. Av praktiska skäl bör i
första hand till den räknas primär- eller
basprodukter för kemiskt bruk, vilka genom
direkt separering eller krackning, med eller utan
åtföljande kemisk omsättning, erhålles ur rå-
Fig. 1. Petroleumindustrins råvaruläge 19 AO—19573;
—— reserver,–-totalt utvunnen mängd råolja
sedan 1859.
665.5
olja och naturgas. Det bör därmed vara möjligt
att låta den petrokemiska industrin också
omfatta kemisk produktion, baserad på
skifferolja, skiffergas, oljesand och liknande råvaror.
Det gäller i samtliga fall användningen av
fossila kolväten, varför produktionsmetoderna
kan väntas bli likartade. Vidarebearbetningen
av de petrokemiska basprodukterna, t.ex.
etv-lenoxid, aceton, styren etc., till slutprodukter,
såsom plaster, läkemedel, konstgödsel osv.,
räknas däremot inte till petrokemisk industri, om
ifrågavarande produktion etablerats som en
egen industrigren. Vissa petrokemiska
produkter används som tillsatser till motorbränsle,
smörjolja och andra petroleumprodukter, som
tillhör petroleumindustrin.
Petroleumtillgångarna
Världens organisk-kemiska industri bygger i
huvudsak på tre råvarukällor: kol, petroleum,
växt- och djurmaterial. Syntesmetoderna är
numera så fulländade, att alla nu tillverkade
organiska industrikemikalier i princip kunde
framställas av vilken som helst av dessa
rå-varutyper; t.o.m. luftens koldioxid kunde
användas som råvara. Vid industriell produktion
är man dock hänvisad till användningen av
den råvarukälla, som är tillgänglig i
tillräcklig mängd och som tekniskt och ekonomiskt
är fördelaktigast att använda för en viss
produkt eller process. Petroleum är den kemiska
råvara, som senast tagits i bruk i större skala.
De första oljekällorna började bearbetas för
jämnt ett hundra år sedan (i Titusville,
Pennsylvania, USA), och petroleum som
organisk-kemisk råvara har använts sedan 1920-talets
början. Världens petroleumkonsumtion har
ökat i våldsam takt, och den har under de två
senaste decennierna nått en väldig omfattning.
Det finns därför anledning att se närmare på
statistiken över konsumerade mängder i
relation till kända och uppskattade
petroleumtillgångar.
För några decennier sedan var världens
petroleumtillgångar mycket ofullständigt kända.
Då gjordes ibland dystra förutsägelser om olje-
481 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
