Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 20 - Kockums 40 000 t turbintankfartyg. Skrovkonstruktionen, av Börje Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spåntning
Tankdelen är avdelad med två plana
lång-skeppsskott. Tanklängden är 11 700 mm med
två webspant i varje tank, som alltså får en
delning av 3900 mm. Tidigare systerfartyg hade
tre webspant, men klassificeringssällskapen
godkänner nu betydligt större webdelning för
större tankfartyg än de 3 048 mm, som tidigare
varit norm. Detta beror på att den tjockare
plåten är betydligt styvare mot buckling" och
att långspantdelningen i allmänhet inte växer
med fartygens storlek.
Webspanten i sidotankarna utgörs av en
ramkonstruktion, försedd med två horisontella
Fig. 3. Fyra
olika
propellerkonstruktioner
vid försök i
ka-vitationstank
under
förhållanden motsvarande t.v. lastat
fartyg, t.h.
barlastat fartyg.
Fig. A.
Balk-systemet i
tankarna på T IT
"Bideford".
ten är givetvis i stor utsträckning grundade på
praktiska erfarenheter från tidigare byggda
fartyg. Med de senaste årens mycket snabba
utveckling mot allt större tankfartyg har man
knappast hunnit få drifterfarenheter från en
fartygsstorlek, förrän man börjat bygga större,
varför erfarenhetsunderlaget blir tämligen
begränsat.
Hösten 1954, då arbetet med klassritningarna
för Kockums 40 000 t-serie påbörjades, hade
redan två 46 000 t tankfartyg levererats från två
andra varv. Dessa fartyg var rätt olika, det ena,
"World Glory", var belt långspantat och hade
två horisontalt korrugerade långskeppsskott,
medan det andra, "Tina Onassis", var
långspantat i däck och botten, tvärspantat i sidan
och försett med tre långskeppsskott med
vertikala stag. Beräkningarna visade, att skjuvpå-
känningarna stiger med ökade
fartygsdimensioner. Det tredje Jångskeppsskottet hade
säkerligen tillkommit på det sistnämnda fartyget pu
grund av konstruktörens önskan att reducera
skjuvspänningarna.
De största skjuvkrafterna uppträder emellertid
ungefär vid förliga maskinrumsskottet, där ett
centerlinjeskott i normala fall får avslutas. Ett
sådant skott kan därför knappast anses
effektivt i fråga om upptagande av skjuvspänningar.
En minskning av skjuvpåkänningarna i
sidobordläggningen i det aktuella området kan man
i detta fall bäst åstadkomma genom att föra
plana långskeppsskott så långt akteröver som
möjligt. Genom att förlägga bunkertankarna
bordvarts om pannorna i maskinrummets
förkant, erhåller man ett lämpligt arrangement
och en naturlig förlängning av
långskeppsskotten långt in i maskinrummet.
Erfarenheter från byggnadsarbetet på de tre
första fartygen i serien, från fartyg i drift,
klasskrav och ökade krav på sektionsbygge har
emellertid gjort, att "Iowa" i vissa avseenden
till sin skrovkonstruktion skiljer sig från sina
tidigare systerfartyg.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
