- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
526

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 20 - Kockums 40 000 t turbintankfartyg. Skrovkonstruktionen, av Börje Larson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvärbalkar avsedda att minska spännvidden
hos webbarna mot bordläggning och
lång-skeppsskott.
I tidigare systerfartyg var dessa balkar
dia-gonalställda i tanken med en horisontal balk
på halva höjden efter amerikanskt mönster,
fig. 4. Det nya systemet med enbart
horisontella balkar passar emellertid bättre till det
nuvarande sektionsbyggnadssystemet.
Webspantet är byggt av plåt med förstyvning
av påsvetsade plattjärn runt alla konturer.
Tvärbalkarna har placerats så, att
plattjärns-förstyvningarna på dessa kan infästas direkt
på longitudinalerna i sidan och vid
långskeppsskotten med brickor.
De tre första fartygen var helt långspantade,
men "Iowa" är långspantad endast i däck, sida
och botten mellan förskeppsskott och förliga
maskinrumsskottet. I pikar och maskinrum har
man emellertid använt ett tvärspantsystem för
att få en lättare konstruktion. Givetvis har man
även väl sörjt för övergången mellan långspant
och tvärspant i förkant av maskinrummet vid
övergången till poopen genom att dra in vägare
och långspant så att de överlappar det
tvär-skeppsuppstyvade området.

Övergången mellan däck och sida är enligt
varvets praxis rundad för att undvika den
känsliga punkt, som utgörs av ett rakt hörn
med svetskoncentrationer och en uppstickande
plåtkant.

Sprickstopp

Fartyget har på redarens begäran försetts med
tio nitskarvar, nämligen i botten just utanför
långskeppsskottet, över och under slaget, över
den rundade däcksövergången i sidan och i
däck utanför långskeppsskottet. Dessa är
avsedda att förhindra att en spricka fortsätter
till en intilliggande plåt. Detta är emellertid
inte något krav från Lloyds, som har klassat
fartyget. De godkänner för detta ändamål
plåtstråk av speciellt seg kvalitet, som bibehåller
sin seghet även vid låga temperaturer. Ett
tidigare fartyg i serien, "Bidefors", byggt till
Lloyd’s klass för ett engelskt rederi är
helsvetsat.

American Bureau of Shipping kräver däremot
fortfarande nitskarvar. ’ Iowa" har emellertid
dessutom på redarens begäran försetts med
åtta stråk av detta sprickstoppande material,
utöver de tidigare nämnda tio nitskarvarna,
nämligen över och under långskeppsskotten, i
slaget och i det rundade sheerstråket.

Skott

Tvärskeppsskotten är i likhet med
långskeppsskotten plana med horisontella stag. I linje med
vertikala webbar på tvärskeppsskotten finns i
däck och botten höga vägare, så att webbar och
vägare bildar ett slutet ramsystem.

Tidigare byggda systerfartyget till "Iowa"
hade vertikalt korrugerade tvärskeppsskott med
fyra horisontella stag. Då man fordrar stora

526 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959

brickor på sådana skottstag blir konstruktionen
ganska komplicerad, särskilt som vissa
klassificeringssällskap begär att stag och webbar på
korrugerade skott skall vara symmetriska kring
skottet, så att den korrugerade skottplåten
ligger i det neutrala skiktet och därför inte
medverkar vid böjning. Vi beslöt därför att övergå
till enbart plana tvärskeppsskott.

Det vertikala ramsystemet är dessutom mera
ekonomiskt än det horisontala, eftersom man
placerar mer verksamt material långt från
neutralaxeln. Även vid tankrengöring är det
fördelaktigare med ett vertikalt ramsystem än
ett horisontellt.

Stålkonstruktionen skall givetvis utformas
riktig ur hållfasthetssynpunkt, men det är också
nödvändigt att anpassa konstruktionen efter
varvsanläggningens resurser. Fartyget skall
kunna indelas i sektioner av lämplig storlek
och form. Det gäller att genom en
ändamålsenlig indelning reducera antalet arbetstimmar
till ett minimum.

Byggandet

"Iowa" är byggt enligt
sektionsbyggnadssystemet i den utsträckning utrymmet på
svetspla-nen och lyftmöjligheten har tillåtit.

Bottenbordläggningen lades först ut på
bädden i flak med långspant, vägare och
botten-traverser påsvetsade inom centertankarna.
Därefter restes tvärskeppsskotten med sina stag och
webbar. Långskeppsskotten med
longitudinalerna och de två hela webramarna pius
botten-och däcksvägarna i sidtanken lyftes ombord
tankvis. Därefter restes tvärskeppsskotten i
sid-tankarna med sina webbar och stag.

Fig. 5.
Montering av
bordläggningsflak
och däcksflak
på TIT "Iowa".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free