Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 20 - Nya metoder - Återvinning av klorväte och klor, av SHl - Bättre utnyttning av undervattenstelefonkablar, av Johan Borgström - Samsträngpressade metalldelar, av SHl - Undervattenstankfartyg, av Alexander Kristsons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från det andra tvättornet befrias från koltetraklorid
i en avdrivare. Den kyls och återförs sedan till
tvätttornet.
Den nya metoden är lämplig för nästan all direkt
klorering av organiska ämnen, särskilt kolväten.
Några villkor måste dock uppfyllas. Gasen måste
nämligen vara torr för att billigt
konstruktionsmaterial skall kunna användas till apparaturen. Därför
kan man inte behandla gas från klorering av
alkoholer, vid vilken vatten bildas, såvida gasen inte
torkas innan den går till extraktionsanläggningen.
Vidare är metoden avpassad för biproduktsklorväte,
förorenat bara med klor och organiska ämnen
(Chemical & Engineering News 15 sept. 1958 s. GG
—67: Chemical Engineering 6 okt. 1958 s. 60). SHl
Bättre utnyttning
av undervattenstelefonkablar
Enligt uppgift håller man på att utveckla clt nytt
system att fördubbla antalet samtal i en sjökabel.
Vid metoden utnyttjas att varje person talar endast
under halva totala tiden vid ett normalt
dubbelriktat telefonsamtal och att pauser även i form av
avbrott i talet uppstår även under konversationen. Om
de två talriktningarna separeras i skilda talkanaler,
blir därför varje kanal ledig mer än halva tiden i
medeltal.
I ett system med ett stort antal kanaler, såsom i
undervattenskablar, är det stor sannolikhet för att
det alltid finns ’"ledig tid" för ett ännu större antal
samtal. Om det finns flera talare än talkanaler,
kommer utrustningen att inkoppla aktiva talare
medan andra urkopplas i det moment de tystnar. När
en person åter börjar tala anvisas han en annan för
tillfället ledig kanal.
Hans röst påverkar en av ett antal detektorer som
regelbundet avkänns av en kontrollkrets. När en
talare blir "aktiv", alstrar kontrollkretsen en kodad
tonstöt, sammansatt av fyra frekvenser inom
talbandet, som sändes över en ledig talkanal. Därefter
kopplar kontrollkretsen in talaren till samma kanal.
De kodade tonerna påverkar kontakter på
mottagarsidan som ansluter honom till rätt linje (Engineers’
Digest mars 1959 s. 103). Johan Borgström
Samsträngpressade metalldelar
För tillverkning av pläterade metalldelar, såsom rör,
har man börjat använda samsträngpressning. Härvid
pressas två eller flera olika material genom en
matris vid förhöjd temperatur. Man erhåller
kontinuerliga strängar bestående av flera metaller,
metallurgiskt bundna vid varandra.
Strängpressningsämnet kan byggas upp av smiden,
gjutstycken eller pulverpresskroppar eller
kombinationer av dessa materialformer. Materialvalet
begränsas av villkoret alt komponenterna måste flyta
plastiskt vid samma temperatur. Vidare får
skillnaden mellan materialens värmeutvidgningskoefficient
inte vara för stor, och spröda föreningar får inte
bildas i metallfogarna.
Trycket vid strängpressningen p bestäms av den
empiriska formeln p = KlnR, där K är en
tryckkonstant och R reduktionen, dvs. förhållandet mellan
ämnets och produktens genomskärningsareor. För
att två olika metaller skall flyta jämnt vid en
lämplig temperatur fordras i regel att deras Ä-värden
inte skiljer sig med mer än 25 %>. Man har
emellertid kunnat samsträngpressa även metaller, t.ex.
koppar och rostfritt stål, vilkas A’-värden avviker mera
från varandra.
Industriellt tillverkas nu pläterade plattor, rör
Fig. 1. Profiler, erhållna genom samsträngpressning; upptill t.v. rör för
korroderande medier, t.h. rör med god korrosionsresistens och hög
värmeledningsförmåga; nedtill t.v. gasturbinskovel med god resistens
mot oxidation och hög kryphållfasthet vid hög temperatur, t.h. tråd
med hög elektrisk resistivitet och gott oxidationsmotstånd.
(även med fenor) och stänger med elliptisk eller
rektangulär tvärsektion (fig. 1). Genom stegvis
strängpressning (Tekn. T. 1957 s. 515) kan man
också tillverka former som inte har konstant
tvär-seklion. Längderna är normalt 1—6 m.
Tvärsnittsarean skall passa inom en cirkel med 200 mm
diameter, inen i allmänhet tillverkas inte grövre delar
än 50 mm i diameter. Toleransen är vanligen rh 0.1
mm per mm av den största tvärdimensionen och
± 10 %> i väggtjocklek.
Samsträngpressning tillämpades först vid
tillverkning av bränsleelement för atomrcaktorer, men
sedan har metoden fått användning inom åtskilliga
andra områden. Samsträngpressade rör av
molybden, pläterat med rostfritt stål, används t.ex. i
konstruktioner för hög temperatur, varvid
molyb-denet ger hög hållfasthet och stålet
korrosionsresistens.
Kopparrör, pläterade med zirkonium eller titan,
har god värmeledningsförmåga och god resistens
mot syror. Koppar på rostfritt stål ger också god
värmeledningsförmåga. Platinapläterade
kopparelektroder, framställda genom samsträngpressning, har
avsevärt större elektrisk ledningsförmåga än
platina-elektroder (N R Gardner i Materials in Design
Engineering dec. 1958 s. 91—93). SHl
Undervattenstankfartyg
Sedan atomenergin gjort det möjligt för ubåtar att
stanna i undervattensläge praktiskt taget hur länge
som helst, har intresset för undervattenstankfartyg
kraftigt tilltagit. En hel rad praktiska förslag
publicerades 1958. Man har även gjort modellförsök och
t.o.m. byggt bemannade modeller. Fackmän tvivlar
dock på ekonomiska fördelar hos sådana fartyg,
även om man förutsätter samma kostnad för
framdrivningsmaskineriet för över- och
undervattens-fartyg och trots bortfallet av vågmotstånd och
fartförlust i sjögång. Vågmotståndet hos jämförbara
övervattenstankfartyg är nämligen vid nuvarande
534 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
