Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 20 - Nya metoder - Undervattenstankfartyg, av Alexander Kristsons - Flygtrafikmodell, av DH - Andras erfarenheter - Sprödbrottsproblemet särskilt för tryckkärl, av CS - Plaster erhållna genom ymppolymerisation, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hastigheter mindre än tillkommande
friktionsmotstånd hos undervattensfartyg. Sjögången påverkar
ej heller i alltför hög grad mycket stora tankfartyg.
Möjligheten att göra stålkonstruktionen lättare än
vid övervattensfartyg är omtvistad. Man kan
visserligen begränsa tryckskrovets tunga konstruktion till
bostads-, maskin- och barlastrum och sörja för
tryckutjämningar i de egentliga lastrummen genom att
sammanbinda dem med vattnet utanför, men av
trim- och stabilitetshänsyn kan man ej undgå stora
barlastmängder. Townsin, som har analyserat
problem i samband med undervattenstankfartyg i en
utförlig rapport, räknar för ett 15 000 hk fartyg med
8 000 t fartygsvikt 3 500 t barlast och 17 000 tdw.
Han visar att en kraftbesparing kan väntas endast
över de nu använda hastigheterna.
Trots detta rekommenderas byggandet av
försöksfartyg i USA, England och Japan. Därvid tänker
man ej endast på militär användning utan även på
en framtida stegring av fartygshastigheter, i varje
fall när dessa har betydande inflytande på
transportkapaciteten, vilket är fallet vid tankfartyg på grund
av deras stora andel sjödagar. Allmänna
nationalekonomiska överläggningar av ekonomer i USA
visar att vid stadigvarande ökning av jordens
befolkning blir det alltmera nödvändigt att snabbt
transportera livsmedel och råvaror. Eftersom
atomenergin ej medför någon "bränsleförbrukning" i vanlig
mening är även de tekniska förutsättningarna för
högre hastigheter till sjöss givna (Hansa 1959 h. 2/4
s. 170). Alexander Kristsons
Flygtrafikmodell
En elektronisk flygtrafikmodell, som tillsammans
med en anläggning för elektronisk databehandling
skall bereda möjlighet att prova prognoser för
framtida trafiksituationer och utprova nya
navi-geringssystem under förhållanden som så nära som
möjligt kommer att överensstämma med
verkligheten, har utvecklats i USA. Apparaten består av 50
målgeneratorer (48 aktiva och 2 i reserv), 3 typer
av radarsimulatorer, nödvändiga mark- och
markflygplan-kommunikationssystem, elektroniska
räknemaskiner för databehandling och datareducering,
trafikledningscentral, övervakningscentraler för
grupper om 6 målgeneratorer, samt vind- och
brusgeneratorer.
Målgeneratorerna har till uppgift att efterbilda
flygplanen och deras rörelser. Deras manövertavlor
betjänas av operatörer, som med olika
kommunikationssystem och hjälpapparatur (radar,
navigationsinstrument) står i förbindelse med trafikledningen
för den efterbildade situationen.
Kommunikationssystemen och hjälpapparaturen kan varieras i
enlighet med förutsättningarna för det navigations- eller
trafikledningssystem som skall utprovas.
Målgeneratorerna lämnar på elektronisk väg information
om flygplanens position i form av simulerade
radarimpulser uppgifter om hastighet etc. lämnas på
liknande sätt till navigationsinstrumenten.
Operatörerna av dessa generatorer kan manipulera med
informationen i enlighet med instruktioner från
trafikledningen eller på basis av egna beslut, liksom
piloten i en verklig situation.
Tre typer av radarstationer ingår i simulatorn.
Spaningsradar, PAR ("Precision Approach ftadar")
och ASDE (’\4irport Surface Detection ZJquipment").
En central radarbrusgenerator simulerar
atmosfäriska förhållanden och ger störningar av varierande
styrka ("gräs") på radarindikatorn. Med en
elektronisk vindgenerator kan trafikledningen introducera
varierande vindavdrift för samtliga instrument.
Även de olika kommunikationssystemen kan störas
centralt av bandinspelat brus, atmosfäriska
störningar och störningar från närliggande radiotrafik,
för att realismen i operationen ytterligare skall
ökas.
En provkörning av en beräknad trafiksituation på
denna elektroniska modell övervakas av en
elektronisk databehandlingsmaskin. Vid ett prov kan
sålunda flygplanens rörelser, typ och längd av
kommunikation mellan flygplan och trafikledning,
antalet starter och landningar i olika riktningar samt
andra data matas in i beräkningsmaskinen för
analys av effektivitet och kapacitet i systemet. DH
^ :•: andras erfarenheter
Sprödbrottsproblemet särskilt för tryckkärl
Frågorna kring temat "sprödbrott i svetsade
stålkonstruktioner" är starkt omdiskuterade världen
runt bland teoretiker och tekniker. Som ett
ostridigt faktum kvarstår dock att brotten äger rum
spontant och i vissa fall vid mycket låga yttre
påkänningar. Sålunda har ett svetsat fartyg brustit
mitt itu vid kaj och en oljecistern rämnat vid
vattenpåfyllning för tryckprov.
Sammanfattningsvis kan dock påstås att de i
internationell skala genomförda undersökningarnas
resultat nu ger ingenjören möjlighet att vidta lämpliga
åtgärder vid beräkning, konstruktion och
tillverkning av svetsade produkter med anspråk på
säkerhet mot sprödbrott. En viktig faktor därvidlag är
valet av såväl grundmaterial som svetsgods.
Det konstateras att förutsättningarna för
uppkomsten av sprödbrott är
närvaro av svetsegenspänningar;
närvaro av en defekt med stark anvisningsverkan;
tillräckligt låg arbetstemperatur.
Om de tre angivna faktorerna föreligger i
tillräcklig utsträckning är risken för initiering och
fortplantning av ett sprödbrott stor.
De två första orsakerna till sprödbrott kan
undanröjas genom avspänningsglödgning och sträng
ickeförstörande (enligt senaste terminologi oförstörande)
provning av svetsskarvarna. Vid exempelvis
tryckkärl vidtas dessa åtgärder i de flesta fall. Om
avspänningsbehandlingen inte av tekniska skäl kan
genomföras, kan konstruktören genom val av
material med bättre seghetsegenskaper gardera sig mot
sprödbrottsrisken. Detsamma gäller även
reaktor-tankmaterial som under drift försprödas genom
neutronbestrålningen (H Harris i Metallurgia nov. 1958
s. 213—217 och Metal Treatment & Drop Forging
jan. 1959 s. 15—20). CS
Piaster erhållna genom ymppolymerisation
Isotaktisk polypropen, dvs. steriskt regelbunden
polypropen (Tekn. T. 1957 s. 337), kan ge fibrer
vilka dock är hydrofoba och därför inte kan färgas
enligt de metoder som allmänt används för
textilfibrer. Genom ymppolymerisation (Tekn. T. 1955
s. 1016) kan man emellertid ge polypropenfibrerna
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 535
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
