Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - Andras erfarenheter - Radioisotop för läcksökning, av SHl - Kerametaller av aluminiumoxid och järn, av SHl - Fjäderupplagt fundament, av Å I - Produktion av hybridfrön, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A andras erfarenheter
Radioisotop för läcksökning
Vid sökning av läckor på vattenledningar har nian
i Stockholm använt en tidigare ej utnyttjad
radioisotop, nämligen klor 38 (som NH4C1) med 37 min
halveringstid. Att denna är så kort är mycket
tilltalande ur säkerhetssynpunkt. Isotopens snabba
sönderfall medger också upprepning av
läcksök-ningen med korta tidsintervall, vilket är av stor
betydelse, om flera närliggande rör skall provas vart
och ett för sig.
En isotop med bara 37 min halveringstid kan
givetvis användas bara där en isotopproducerande
reaktor finns inom bekvämt räckhåll. Används en
statisk läcksökningsmetod, vid vilken det provade
röret sätts under tryck en viss tid, bör denna
avpassas med tanke på isotopens halveringstid. Är
läckningen konstant, blir aktiviteten kring läckan
störst efter en tid som är lika med halveringstiden
(Undersökning av B Berggren, L-G Erwall, H G
Forsberg, K Ljunggren & B Sjöstrand vid
Institutionen för Fysikalisk Kemi, KTH). SHl
Kerametaiier av aluminiumoxid och järn
Sedan ca 12 år tillbaka har man på många håll i
världen försökt kombinera svårsmälta oxiders
varmhållfasthet, resistens mot oxidation och hårdhet
med metallers formbarhet och seghet. Målet har
varit att utveckla högtemperaturmaterial för
värmekraftmaskiner eller material med stor
nötningshållfasthet. Dessa material består av flera faser vid alla
temperaturer, och man måste därför tillämpa
pul-vermetallurgisk metodik för att erhålla ett så
homogent och porfritt material som möjligt.
I Tyskland har man nu framställt och studerat
kerametaiier, bestående av aluminiumoxid och järn.
Härvid har man utgått från en blandning av fint
aluminium- och järnpulver, vilken delvis oxiderats
så att den övergått till en
aluminiumoxid-järnblandning. Presskroppar har sedan framställts, delvis
efter tillsats av andra metallpulver, t.ex.
karbonyl-järn. Efter sintring har man studerat materialens
mikrostruktur och bestämt deras täthet och
hållfasthetsegenskaper (tabell 1).
Vid aliiminiumoxidhalter på upp till ca 13 vikt-%
Tabell 1. Egenskaper hos kerametaiier av aluminiumoxid och järn
Sammansättning Sinter- Täthet efter Krymp- Brottgräns vid
Cr Mo AhOs Fe temperatur" sintring ning 600°G 700°C
»/o %> •/o % °C g/cm® °/o kp/mms kp/mm5
6,2 7 86,8 1 480 7,49 100 7,6 29,7 24,1
7,4 7,4 8 77,2 1 450 7,09 96,3 5,4 24,9 21,5
14 — 7 79 1 450 6,75 92,5 5,2 13,5 7,5C
asintringstid 90 min; Aav beräknad täthet för porfritt material; ’brottgräns vid
20°C 26,8 kp/mm*.
(22 vol-%>) kan man erhålla ca 90 %> täthet efter
sintring. Med stigande oxidhalt når tätheten ett
minimum på 88 °/o i närheten av 50 vol-°/o oxid. Vid
hög oxidhalt kan ånyo 95 °/o täthet erhållas.
Material med upp till 13 vikt-0/» AL03 är begränsat
valsbara. Vid kallformning efter valsning stiger deras
brottgräns mycket, men den faller märkbart vid
anlöpning.
Icke formade materials 0,2-gräns växer med
växande halt av A1203. Brottgränsen blir störst vid
3—5 vikt-°/o A1203. Slagsegheten avtar med stigande
oxidhalt. Vid 13,6 vikt-%> A1203 är den bara 0,35
kpm/cnr (W Jellinghaus & T Shuin i Ståhl und
Eisen 3 april 1958 s. 419—429). SHl
Fjäderupplagt fundament
Fundament för smideshejare och -hammare
uppställs ofta fjädrande, för att inte chockvågorna, som
vid maskinens arbete uppstår i fundamentet, skall
fortplanta sig med stor amplitud till intilliggande
anläggningar. I Saltley utanför Birmingham skulle
man installera en ny fallhammare. Man hade haft
en del besvär med uppställning av tidigare maskiner,
genom att fundamenten spruckit efter kort tids
drift, trots att specialbetong kommit till användning.
Därför beslöt man att undersöka
grundförhållandena och att med ledning av dessa avväga
fjäderkonstanten för maskinens uppläggning.
Marken bestod av ett 50 m tjockt moränlager, som
i sin tur vilade på lera. Man företog en del
bestämningar av egenfrekvensen för marken och fick
resultatet 22 Hz. Gummifjädrar för uppställning av
fallhammaren beräknades, så att dess egenfrekvens
skulle bli omkring 11 Hz. Maskinen installerades,
egenfrekvensen visade sig stämma och
uppställningen ansågs god. För smedjan var därmed allting bra,
men i ett intilliggande ritkontor fick man så stora
vertikala golvvibrationer, att ritarna hade
svårigheter att dra stadiga linjer, och i ett bostadsområde
i närheten satte sig 350 villaägare att skriva
protestpetitioner till myndigheterna.
Kompletterande undersökningar av markens
egenfrekvens utfördes då, varvid framkom att en
underjordisk förkastningslinje löpte ett stycke från
smedjan och att egenfrekvensen bortom denna linje var
10 Hz, dvs. den sammanföll nästan med
fallhammarens egenfrekvens. Man sökte utbyta
gummifjädrarna under hammaren mot mjukare, vilket emellertid
endast gjorde att de vertikala marksvängningarna
minskades och de horisontella ökades i
motsvarande grad.
Man gick därför tillbaka till de ursprungliga
fjädrarna och fick i stället minska svängningarnas
amplitud genom att installera ett system av hydrauliska
dämpare. Därmed visade sig markens svängningar bli
mycket små (R Hammond i Iron & Steel mars 1959
s. 107—111). Å I
Produktion av hybridfrön
Ett mycket viktigt redskap vid växtförädling är som
bekant korspollinering av olika former till hybrider.
Är växten självpollinerande, kan hybridfrön erhållas
genom korspollinering för hand, vilket är en mycket
arbetskrävande och dyrbar metod. Vissa växter, t.ex.
majs, kan göras hansterila genom långvarig odling.
Dessa alltjämt honfertila växter kan utsättas för
pollen från en annan hanfertil form varvid
hybridfrön erhålls. Frambringandet av den hansterila
formen kostar dock mycket arbete.
I USA har man emellertid nu funnit ett sätt att
åstadkomma hansterilitet som är betydligt enklare
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
