Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 21 - Andras erfarenheter - Produktion av hybridfrön, av SHl - Järnsvampsproduktion i Mexiko, av E R—s - STF april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och billigare. Det har nämligen visat sig att
natrium-a:-/?-dikloroisobutyrat kan ge hansterilitet hos
växter utan särskilt stor minskning av deras
hon-fertilitet. Detta ämne tillverkas nu under
beteckningen FW-450 och provas i stor skala; det är dock
ännu inte tillgängligt i handeln.
Särskilt lovande resultat lär ha erhållits med
bomullsbusken. Nödvändig dos är 4,5—9 kg/ha. Då
vanligen bara varannan rad behandlas, räcker dock
hälften. Minst 85 % av blommorna blir hansterila
inom 18 dygn efter påförandet, men efter ytterligare
50—60 dygn blir de nya blommorna så småningom
hanfertila igen. Man måste därför vanligen anbringa
FW-450 två eller tre gånger under blomningstiden.
De hansterila buskarnas fröavkastning blir något
mindre än normalt, men hybridfrön har upp till
98 %> grobarhet.
Natrium-^/f-dikloroisobutyrat framställs genom
klorering av metylmetakrylat med dimetylformamid
som katalysator. Det erhållna
metyl-a,/?-dikloroiso-butyratet förtvålas med natriumhydroxid varvid
natriumsaltet erhålls. Utbytet blir nästan kvantitativt
och produkten har 92—94 °/o renhetsgrad (Chemical
& Engineering News 22 sept. 1958 s. 66; Agricultural
& Food Chemistry okt. 1958 s. 719). SHl
Järnsvampsproduktion i Mexiko
Möjligheterna alt utan kol och kalksten, som är
nödvändiga för framställning av tackjärn i masugnar,
producera stål har lyckats i Mexiko genom
användning av järnmalm och jordgas eller petroleum.
Genom en direkt reduktionsmetod, som nu går i
skalan 200 t/dygn stål, reducerar man i
Monterrey-anläggningen hematitmalm från Durango satsvis i
fem med fasta bäddar utrustade reaktorer med en
reduktionsgas, bestående av ca 85 °/o väte och
koloxid; återstoden är koldioxid, metan och
vattenånga. Gasen erhålls genom reformering av jordgas
med högtrycksånga.
Malmen, som lägges på rosterna i reaktorerna, har
kornstorlekar på 6—36 mm och sammansättningen
66,6 °/o Fe, 0,00 °/o CaO, 4,50 °/o olösligt, 0,008 °/o P
och 0,020 %> S. Finkornig malm kan användas efter
brikettering. Fem reaktorer är i bruk,
reduktionscykeln kräver 4 h med ett tillägg av 30 min för
tömning och chargering av nytt gods.
Reduktionsprocessen för alla fem reaktorerna
regleras från en central och tömningen från varje
reaktor kontrolleras från en yttre plattform på denna
centralbyggnad. Man har ordnat så att alla
reaktorer befinner sig i olika stadier av
reduktionsprocessen; en reaktor töms sålunda varje timme. Varje
reaktor tar per chargering ca 13 600 kg malm, och
ca 600 m3 gas fordras per ton reducerad malm.
Den slutliga reaktionen äger rum inom
temperaturområdet 870—1 040°C. Slutprodukten har samma
styckestorlek som malmen, men den är
svampfor-mig till strukturen, beroende på att syre förts bort.
Den varma järnsvampen tappas genom en
utmatningsapparat i reaktorns botten och transporteras
antingen direkt till en stålugn eller lagras.
Svampen har en halt av 86 °/o metalliskt järn och 90 %
totalt järn (95,6 °/o reduktionsgrad), 0,62 °/o C,
0,070 «/o S och 8,00 »/o olösliga beståndsdelar.
Det framställda stålet säges ha en utomordentligt
hög kvalitet. I plåtform användes det för
dragpres-sade detaljer och för framställning av
motstånds-svetsade rör av hög kvalitet.
Man ämnar nu anlägga en 500 t/dygn anläggning
av samma typ vid Monterrey med förbättrade
kemiska processegenskaper. Dessutom blir de
mekaniska operationsdetaljerna förenklade genom att
bela anläggningen kommer att inskränkas till fyra
reaktorer, som var och en kan ta en malmbädd av
ca 105 t per sats. Vid kylning av järnsvampen efter
reduktionen kan värme utnyttjas. Dessutom
behöver man ingen speciell utrustning för transport
av svampen vid hög temperatur. Experiment har
visat att järnsvampens reoxidation ej är något
problem.
För reduktion av 1 t järn uppges de direkta
kostnaderna bli 5,13 indirekta 0,68 $ (totalt 5,81 $)
och kapitalkostnaderna 3,96 $. Man slipper en
dyrbar och komplicerad masugnsanläggning, vilket är
särskilt värdefullt när det ej finns utbildad personal
(Mining Journal 1959 13 fehr. s. 173—174).
E R—s
april
Vad en arbetsledare gör och vad som fordras av en
sådan är frågor som bl.a. Personal-Administrativa
Rådet och Arbetsledarinstitutet vill ha mer exakt
svar på. Hur man skall kunna svara på detta med
hjälp av frekvensstudier har utgjort
disputations-ämne för Hans Wirdenius, och den 2 april
redovisade han de praktiskt mest intressanta resultaten
inför Sifeo. Trots föredragets inriktning på metoden
och ej på mätresultaten hade sammanträdet samlat
en nära fylld stora sal på Teknologföreningen.
Arbetsledarens uppgifter klassificerar Wirdenius i
fyra dimensioner varav en avser plats, kontakter ocli
personer, sätt för kontakt, initiativ till kontakt osv.,
en andra avser vid kontakterna avhandlade ärenden,
en tredje tiden och en fjärde metoden för kontakten.
Dessa fyra delas upp i underklasser, sammanlagt
fjorton.
Eftersom frekvensstudiet är en statistisk metod är
slumpmässigheten vid urvalet viktig, och objekten,
dvs. i detta fall arbetsledarna, måste ha klart för sig
alt det är gruppen och ej de enskilda individerna
som skall studeras. Objekten kan vidare antingen
"besökas" eller "följas". Mätfel inkommer genom
att observatören skall bedöma vad ban iakttar. I
vissa fall överensstämde olika observatörers
uppgifter om samma objekt endast till 60 %>. I andra
fall däremot uppnåddes nära nog full
överensstämmelse. Det föreligger en viss risk för att objektet
påverkas av observatören men Wirdenius ansåg risken
rätt liten.
Wirdenius slutade med att konstatera att metoden,
rätt tillämpad, dvs. med god klassificering, strikt
slumpmässighet i urvalet av objekt, träning av
observatörerna samt information till den studerade
gruppen, kan ge en god bild av arbetsledarens
uppgifter och kompetens. En bred studie av detta slag
kan ge informationer av stort värde för den
framtida rekryteringen och utbildningen av arbetsledare.
Vid Sifeos årsmöte den 16 april diskuterade
Bengt Uggla, civilekonom knuten till Stockholms
Enskilda Bank och under några år studerande vid
det ryska institutet vid Columbia University i New
York, den industriella expansionen i Sovjetunionen.
Han började med att berätta att västerns experter
på rysk ekonomi anser att den ryska statistiken i
554 TEKNISK TIDSKRIFT 195?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
