Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom byggnadsbranschen, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här ett hjälpmedel och ej en permanent
konstruktion i byggnaden.
En del väsentliga produktstandard finns
också av internt slag. Det mesta murteglet hör hit
liksom lättbetongvaror av olika slag. Dessa
standard passar ej in i modulsystemet, men i
den mån ändringar av nu gällande mått av en
eller annan anledning blir aktuella är det att
hoppas, att modulmått kommer att fastställas.
En ändring av mått medför högst avsevärda
kostnader för nya former och maskiner i varje
fall för vissa av de här nämnda produkterna.
Utvecklingen för närvarande på landets
byggnadsplatser går i viss utsträckning mot
monteringsarbete med element, antingen
framställda vid en mer eller mindre fast fabrik eller
direkt på platsen. Internt tillämpar firmorna
ofta egen standard men gemensamma svenska
standard finns ej ännu, eftersom
experimenterandet pågår för fullt. För t.ex. långa balkar
och pelare huvudsakligen avsedda för
industribyggen tillämpas standardformar för
gjutningen, men elementlängderna varierar. Det har
trots många försök visat sig svårt att få en
marknad för lagervaror, som innebär låsning
av en industri- eller lagerbyggnads huvudmått.
För bostadsbyggen ligger saken något
annorlunda till. Byggnadernas tjocklek varierar inom
ganska snäva gränser och rumsenheterna
avviker i storlek ej heller så mycket från
varandra. Det finns därför i marknaden åtskilliga
olika typer av t.ex. balkelement för bjälklag och
plattelement för mindre, ej bärande väggar.
För platsgjutning av byggnadsstommen
används ofta standardiserade stora formflak, som
i sin helhet förflyttas med krän.
Några särskilt avancerade konstruktioner bör
nämnas i dessa sammanhang, nämligen
rumsstora betongväggar och betonggolv enligt ett
firmasystem, till vilket även hör hela badrum
med alla installationer färdiga. En annan firma
har gått ännu längre och tillverkar enheter för
villor innehållande byggnadens alla "våta"
delar, nämligen del av kök, badrum, toalett och
pannrum, allt vägande 10 t och möjligt att
transportera genom utförande i betong, fig. 3.
Dessa utvecklingslinjer mot verkligt stora
element är intressanta men innebär onekligen en
viss bundenhet för arkitekten och vissa
praktiska svårigheter t.ex. tillgång på stora kranar.
En annan typ av stora standardelement
förekommer inom trähusindustrin, där vissa
företag kommit mycket långt i rationell
serieproduktion, som delvis är baserad på export.
Metodstandard
Byggnadsarbete på arbetsplatsen är
fortfarande i mycket hantverk. Den industriella
produktionen, berörd i det föregående, hör
fortfarande mest hemma i materialfabrikerna. För
dessa hantverksmässiga arbeten inom det
växande huset behövs naturligtvis mängder av
instruktioner för en mångfald olika
arbetarkategorier. Dessa instruktioner kan sägas ha viss
standardkaraktär. BST har i någon mån
bidragit och ett antal blad finns för plåtarbeten och
Fig. 2. Exempel på en begränsad standardisering:
den standardiserade betongbalksprofilen medger
användning av standardformar för olika balklängder,
trots att dessa av funktionella skäl ej har kunnat
längdstandardiseras.
vidare finns på åtskilliga blad för produkter
anvisningar om t.ex. dessas rätta montering.
Forskningsutredningar och handböcker finns
i stort antal för det stora flertalet av här
åsyftade arbeten, och de har i regel utgivits av
branschspecialister i industrier eller
organisationer. Genom den pågående utvecklingen
måste dessa instruktioner ständigt överses och
omarbetas. BST har därför ej haft möjlighet
att i någon högre grad ägna sig åt dessa
uppgifter, då de rena standardärendena har
kommit i första hand, och det torde väl för övrigt
vara tveksamt om en ändring av den nu
bestående ordningen är önskvärd eller möjlig.
Byggstand a rdise ringens betydelse
för olika berörda parter
Det yttersta syftet med all standardisering är
rationalisering och därav följande
förbilligande och ökning av produktionen. Det är givet
att man då frågar sig hur detta syfte uppnåtts,
när en standardiseringsverksamhet pågått en
viss, ej alltför kort tid. För BST:s del är denna
fråga kanske särskilt befogad, eftersom
verksamheten till största delen bedrivits med
statliga medel, och det privatekonomiska intresset
ej direkt givit utslag i positiv riktning genom
ökade tillskott. Kan detta bero på att BST:s
570 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
