Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom byggnadsbranschen, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Standardiserade smdenheter kan sättas ihop
till större enheter i varianter alltefter behov och
planlösning. Det kan, som här är fallet, gälla en hel
"våtenhet" färdigställd på fabrik.
Fig. A. De än så länge vanligaste standardiserade
småenheterna utgöres av färdigmålade
inrednings-enheter för kök, levererade att lyftas in i huset.
verksamhet ej bedömes vara lönande för
berörda privata parter? Svar härpå är svåra att
erhålla och varierande, varför man är tvingad
till vissa antaganden.
Eftersom vi alla måste bo någonstans och de
flesta snart bor eller arbetar i något relativt
nybyggt hus, så följer därav att många
medvetet eller omedvetet i sin närmaste omgivning
kan ha tillfälle att komma i kontakt med
standardvaror inom byggnadsbranschen. Den
stora allmänheten är därför den största parten,
men mer direkt skall här behandlas följande:
Arkitekten, projektören
Arkitekten slipper en mängd rutinarbete med
ofta återkommande detaljer. Standardblad kan
direkt åberopas i fråga om t.ex. fönster och
dörrar. Vid en marknadsundersökning som
BST lät utföra 1955 tillfrågades bl.a. 61
arkitekter och 90 % uppgav att de använde svensk
standard, vilket torde få anses som ett gott
betyg. Stora arkitektkontor har i många fall viss
intern standard särskilt i de fall då
verksamheten är specialiserad t.ex. för bostäder,
sjukhus, skolor eller liknande.
Att ånge några siffervärden för
besparingarnas storlek inom här berörda sektor är
omöjligt, men kanske lika viktig som den direkta
ekonomiska vinsten är minskningen av
erforderlig arbetskraft för ett projekt genom
färdiga lösningar på en mängd problem.
Byggmaterialfabrikanten
Svensk standard finns för följande väsentliga
byggnadsmaterial:
Modultegel
Snickerier
Keramiska plattor
Takpannor av tegel och betong
Betongblock
Glas
Papp
Träullsplattor
Isoleringsskivor
Vissa lås och beslag
Branddörrar
Plåtbeslag
Sanitetsgods
Spisar (anslutningsmått)
Armeringsstål
Beklädnadsskivor
Som synes är det en ganska varierande
provkarta av mer eller mindre väsentliga
byggnadsmaterial, varvid begreppet väsentlig ses ur
synpunkten av materialets relativa ekonomiska
betydelse i den färdiga byggnaden. Åtskilliga
tillgängliga material inom de angivna grupperna
följer dock ej svensk standard, som alltså ej
kan sägas ha slagit igenom helt. Återigen finns
andra material som internt är strängt
standardiserade t.ex. lättbetong.
Fabrikanten av byggnadsmaterial har väl i
stort sett samma fördelar av standardisering
som fabrikanter av andra industriprodukter:
långa serier, mindre spill, förenklad kontroll,
mindre behov av dyr arbetskraft, förenklad
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
