Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Högspänningsströmbrytare — ett exempel på elektroteknisk standardisering, av Tage Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brytförmåga. Det är vanligt att ånge
brytförmågan i MVA, men de olika normernas
definition av brytförmåga är så varierande att man
måste vara ytterst aktsam vid bedömning av
det siffervärde som anger brytförmågan.
Således kan ett fördomsfritt utnyttjande av
garantier enligt amerikansk praxis leda till bortåt
dubbelt så höga garantivärden som enligt
europeisk praxis. Denna olikhet ligger icke enbart
i definitionen av begreppet brytförmåga utan
även i det normerade provningsförfarandet för
verifierandet av brytförmågan; t.ex. reglerna
för omräkning från enfasiga prov till trefasiga
är olika i olika länder.
Andra exempel på olikheter i normerna utgör
bestämmelserna om högsta tillåtna
temperaturstegring vid värmeprov, tabell 1, och
bestämmelserna om isolationshållfasthet, tabell 2. I
tabell 2 har endast medtagits
märkdriftspän-ningar större än 100 kV. Jämförelserna är i
vissa avseenden ej helt korrekta, eftersom
detaljbestämmelserna i de olika normerna är
sådana, att en direkt jämförelse ej kan göras,
men tabellerna ger dock en uppfattning om
olikheterna. I vissa fall föreligger givetvis en
fullt förklarlig och naturlig orsak till
olikheterna i normerna. Detta gäller t.ex. sådana
bestämmelser som är motiverade av olika
klimatförhållanden eller andra lokala förhållanden,
men de flesta olikheterna har icke någon
egentlig fysikalisk bakgrund. Bestämmelserna har
tillkommit som följd av en redan existerande
praxis i det land och vid den tidpunkt de
nationella normerna skrevs.
De internationella normerna, IEC-rekommen-
dationerna, försöker att utjämna olikheterna i
de nationella normerna. Denna internationella
enhetlighet är ofta svår att uppnå. Särskilt för
de länder som sedan länge haft en egen, väl
utvecklade standardiseringsverksamhet är det
svårt att göra ändringar, i synnerhet om deras
hemmamarknad är så stor, att anpassningen
till internationell praxis kommer i andra hand.
Det bör emellertid med tacksamhet konstateras,
att IEC hunnit långt i sitt arbete, speciellt för
strömbrytarnas del. I tabellerna 1 och 2 har
för jämförelse även införts värdena ur
IEC-normerna.
Konstruera enligt normerna
Efter denna presentation av det aktuella
normläget för strömbrytare skall i det följande
normernas betydelse för konstruktörerna belysas.
Det kan härvid först som sist fastslås, att det
är svårt att föreställa sig hur ett samordnat
konstruktionsarbete skulle kunna åstadkommas
utan den stomme som normerna ger.
Visserligen använder konstruktören ofta normerna
mer eller mindre omedvetet, som en följd av
att det har blivit en så vardaglig rutin att han
knappast gör klart för sig att han rör sig med
normerade begrepp. Redan vid fastläggandet
av riktvärden för en ny typ av brytare
använder man normernas definitioner och
rekommendationer. När det sedan gäller att göra det
första utkastet till den nya strömbrytaren,
utföres dimensioneringen av de enskilda
detaljerna, t.ex. kontakter, isolanter och manöverdon,
med tanke på att de aktuella normerna skall
Tabell 2. Isolationsfordringar för atomhusbrytare. Jämförelse mellan svenska, engelska, tyska,
amerikanska och internationella normer
Märkdriftspänning Stötprov Enminutsprov
SEN 31 1945 kV BS 116 1952 kV VDE 1954 kV ASA 1957 kV IEC 1957 kV Ej direkt jordat system kVampi [-Direkt-jordat-] {+Direkt- jordat+} system kVampi Ej
direkt-jordat system kV [-Direkt-jordat-] {+Direkt- jordat+} system kV
120 625 275
110 550 450 240 195
132 650 550 285 240
110 505 430 262 210
115 550 260
138 650 310
120—145 650 550 275 230
150 775 341
165 750 650 350 285
150 650 550 350 280
161 750 365
150—170 750 650 325 275
200 1 025 451
220 1 050 900 460 385
220 910 780 505 405
230 900 425
220—245 1 050 900 460 395
275 1 050 460
275—300 1 050 460
380 1 450 750
345
1 300
555
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
