Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Högspänningsströmbrytare — ett exempel på elektroteknisk standardisering, av Tage Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och användare härvidlag fungerar perfekt. Det
har blivit en hederssak för tillverkarna att
både typprov och allprov utföres så som skulle
ha skett av en av tillverkaren oberoende instans.
Då och då återkommer ett förslag om en helt
oberoende — nationell eller internationell —
provningsanstalt för typprovning av t.ex.
hög-spänningsströmbrytare. Intressant nog kommer
dylika förslag icke enbart från användarhåll
utan även från vissa tillverkare.
Förslagsställarna glömmer härvidlag, medvetet eller
omedvetet, att ett väl utrustat högspännings- och
högeffektlaboratorium är en absolut nödvändig
förutsättning för utveckling av
högspännings-strömbrytare, och att det är ett gemensamt
intresse att detta laboratorium samtidigt används
för erforderliga typprovningar. De
ofrånkomliga merkostnader som det för tillverkaren
skulle innebära att skicka brytarna till en
oberoende provningsanstalt drabbar i sista hand
även användarna.
Tillverkare och användare
Det i Sverige traditionella samarbetet mellan
tillverkare och användare gör sig gällande i de
kommittéer som utarbetar de elektrotekniska
normerna. Att så är fallet kan förefalla helt
naturligt, men det kan dock vara av intresse
att erinra om, att man flerstädes i utlandet har
standardiseringsorgan som representerar
endast den ena sidan av parterna. Detta är fallet
med t.ex. NEMA (National Electrical
Manufac-turers Association) och EEI (Edison Electric
Institute) i USA.
Vid utarbetandet av normer är det vanligen
icke möjligt att föreskriva så fullständiga prov
att de täcker alla i praktiken förekommande
fall. Däremot är det givetvis möjligt att beröra
dessa fall i normerna även om prov ej kan
föreskrivas. I krafttekniska anläggningar kan
således under vissa förhållanden förekomma
brytfall som det icke — eller åtminstone endast
med orimliga uppoffringar — går att
efterhärma i laboratoriet.
Ett exempel är brytning av långa tomgående
kraftledningar, ett för vårt land mycket aktuellt
fall, som särskilt efter 400 kV nätets tillkomst
blivit av synnerligen stort intresse. För att
utröna strömbrytarnas beteende vid dylika
kopplingsfall måste man utföra fältprov i
existerande kraftnät. Vid utarbetandet av normer tas
sedan hänsyn till resultaten av dessa fältprov.
Ett mycket stort antal fältprov har här i
landet utförts och sådana pågår fortfarande i
intensivt samarbete mellan tillverkare och
användare. Huvudsakligen är det problemet med
brytning av tomgående ledning och
reaktorbe-lastade transformatorer som undersökts, men
även direkta kortslutningsprov har förekommit.
Det har vid internationella diskussioner av
dylika brytfall visat sig, att Sverige legat väl
framme vid utforskningen av dessa problem
och vid utvecklingen av brytarkonstruktioner
eller tillsatsanordningar för att behärska
bryt-fallen.
Samarbetet mellan tillverkare och användare
har på ett naturligt sätt fortsatt i
normkommittéerna, vilket är av mycket stor betydelse för
att ge problemen deras rätta avvägning. Ett helt
speciellt brytfall — särskilt om det
"upptäckts" i samband med en misslyckad brytning
och därmed sammanhängande skadegörelse —
har annars lätt den effekten, att alla användare
anser att standardbrytare bör klara även ett
dylikt fall och alltså konstrueras för detta. För
ett dylikt specialfall är det givetvis
tekniskt-ekonomiskt riktigare att använda
specialbry-tare konstruerade just för dessa slag av
påfrestningar.
Att standardiseringsarbetet i Sverige är av
ett gemensamt intresse för tillverkare och
användare, är som tidigare nämnts ett faktum
när det gäller utarbetandet av elektrotekniska
normer. Detta gäller nog även i stort sett frågan
om respekten för normerna sedan de en gång
fastställts. Högspänningsbrytare tillverkas av
ett fåtal inhemska tillverkare, under det att
antalet kunder är relativt stort. I detta läge är det
fullt naturligt att tillverkarna helt anpassar sina
produker efter SEN’s kvalitetsfordringar, under
det att det nog får anses lika naturligt att en
och annan kund glömmer bort att det finns
något som heter SEN, särskilt om de från
försälj arhåll upplyses om att apparaterna
uppfyller den och den utländska normen. Svenska
kunder bör dock härvidlag känna samma
förpliktelse till att kräva uppfyllandet av svenska
normer som svenska tillverkare känner när det
gäller att uppfylla sådana normer; i annat fall
kommer svensk industri i ett ytterst
ogynnsamt läge.
Ett liknande problem uppstår när en ny
apparattyp, för vilken de gällande normerna ej
direkt kan tillämpas, introduceras på marknaden.
Ett aktuellt fall är "lastfrånskiljarna" för 10
och 20 kV. Man får i dylika fall räkna med att
vederhäftigt arbetande tillverkare har
problemet helt klart för sig och i avsaknad av normer
ändå tar tillbörlig hänsyn till kraven på
driftsäkerhet och personsäkerhet, men det bör å
andra sidan rekommenderas att även
användarna särskilt ser upp innan de beslutar sig
för installering av en apparat som faller
utanför existerande normbestämmelser. En del
apparater kan härvid vara så "finurliga" att de
till bokstaven uppfyller existerande normer,
men dessas provningsbestämmelser är däremot
icke tillräckliga för att garantera apparaternas
felfria funktion under avsedda
driftförhållanden.
Nya normer för strömbrytare
Den allt kraftigare utbyggnaden av kraftnäten,
koncentrationen i effekt i allt större block, de
ökade kraven på snabb bortkoppling av fel
m.m. gör, att högspänningsströmbrytarna
ständigt utvecklas och att krav som ej definierats
eller berörts i normerna blir aktuella. En viss
modernisering av normerna är därför ständigt
aktuell, men man bör vara försiktig när det
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
