Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom verkstadsindustrin, av Gunnar Brynge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många olika kombinationer och på det viset
komponera vagnar som mycket väl passar olika
trafikförhållanden. Även inom varje
komponentgrupp finns stora möjligheter till
standardisering.
Man kan låta huvuddelen av en komponent
förbli oförändrad men genom variation på
några enstaka punkter skapa möjligheter att
anpassa specifikationen efter olika
förhållanden. Vi gör t.ex. en fem-växlad synkroniserad
växellåda för lastvagnar. Den innehåller ca 150
olika delar. Genom att byta ut 14 av dessa delar
mot andra kan vi bygga en fyr-växlad
synkroniserad växellåda för bussar. För att underlätta
och vidare utveckla det samarbetet har vi i
samband med utvidgningen av våra
anläggningar byggt specialfabriker för de
huvudkomponenter som ingår i våra vagnar: motorer,
växellådor, axlar etc.
Bygglådesystem
Så gör man alltså på Scania-Vabis. Hos oss på
Husqvarna har vi gjort samma erfarenhet, att
standardisering inte minskar möjligheterna att
erbjuda differentierade marknadsegenskaper
hos produkterna. Det kunde annars ligga nära
till hands att tro det, men i stället är det så,
att de mycket differentierade
marknadsegenskaperna innebär för höga initialkostnader om
produkterna framställes som isolerade
grundkonstruktioner.
I Huskvarna har vi i symaskinstillverkningen
genom att göra ett gemensamt grundelement,
nämligen symaskinsarmen, skapat möjlighet för
ett bygglådesystem i det att vi med den som
bas kan göra alla de olika specialtyper som
annars från grunden får byggas upp i små
serier. Nu kan vi göra denna arm i stora serier
på löpande band. Det är en ekonomisk
omöjlighet att erbjuda alla våra varianter utan
denna standardisering.
Ännu större utbyte genom samarbete
företagen emellan
Vi har nu redovisat, hur redan en
standardisering på företagsnivå skapar fördelar
konstruktions- och produktionstekniskt. Självfallet
är att om standardisering utformas på ett
nationellt eller internationellt plan detta ger ännu
större utbyte genom koncentration av
elementtillverkning för flera företag vid
specialfabriker. Direktör Allan Roslund vid Bultfabriken
bekräftar nödvändigheten och ekonomin i
specialtillverkning av standardiserade skruvar.
— Jag anser, säger Roslund, att svensk
industri kan få ut mycket mera av
standardisering än hittills och det med en ekonomisk vinst
som ligger inom nära räckhåll. Investeringar
av specialmaskiner är otänkbara utan en
standardisering. Ett drastiskt exempel kan jag
nämna från vårt företag.
De amerikanska skruv- och mutterautomater,
som vi i dag har, utgör höjdpunkten av
modernitet i vår bransch. En skruvautomat pro-
ducerar komplett färdig sexkantskruv från tråd
eller stänger med en materialförlust på knappt
mer än 5 %. En dylik maskin för exempelvis
y2" eller M 1 O-skruv kostar ungefär 700 000 kr.,
producerar ca 5 000 skruvar per timme och
sköts av en man.
Inga av våra storföretag har funnit det
lönande att själva producera skruv i en dylik
maskin. Inte ens Volvo, som är Sveriges största
skruvkonsument, behöver de 15 miljoner
skruv, som denna skruvautomat gör per år,
men Sveriges industri gör det.
Standardiseringens betydelse för enkla
element av typen skruvar och muttrar är man
oftast medveten om. Även konstruktionsdetaljer
bör emellertid standardiseras i betydligt större
omfattning än vad som nu sker. Jag kan nämna
ett exempel.
För ett par år sedan tillverkade vi smidda och
bearbetade detaljer för tre olika svenska
pump-tillverkare. Företagens detaljer var mycket lika
och de flesta mått skilde inte på en millimeter.
Årsbehovet för var och en varierade mellan
20 000 och 40 000. Våra försök att samordna de
olika företagens konstruktioner tog mer än
2 år, men det lyckades och vad blev resultatet?
Jo, vi kunde anskaffa specialautomater med
mångdubbel produktivitet och som gav högre
kvalitet och lägre pris. Alltså bättre vara till
billigare pris som direkt följd av
standardiseringen.
Vad Roslund sagt om gemensam standard för
en grupp företag vill jag stryka under. Särskilt
inom företag med blandad tillverkning, där
förbrukningen av varje produkt är relativt
liten, kan stora fördelar uppnås genom
samarbete med andra företag inom samma
tillverkningsområde. Genom att mellan företagen
fördela aktuella arbetsuppgifter kan man spara
tid och pengar och genom samarbete får
problemen en allsidigare belysning. Den standard
som åstadkommes ger större möjligheter för
var och en att göra fördelaktigare köp utifrån
hos gemensamma underleverantörer.
20 — 30 % billigare inköp
Hur ser nu en köpare på de fördelar som en
standardisering kan erbjuda? Jag har frågat
direktör I Bergqvist, Asea, och han svarar:
—- Från inköpssynpunkt innebär köp av
standardprodukter många fördelar. Jag skall peka
på en enda. Standardprodukterna
tillverkas vanligen i längre serier än de speciella.
På grund av leverantörens tidigare bekantskap
med standardprodukten, har han också lättare
att tillverka den rationellt än då han skall ta
itu med en speciell produkt. Resultatet blir att
standardprodukten ofta är mycket billigare än
den speciella produkten.
Vi köper t.ex. numera förvaringsburkar av
plåt i standard, medan vi tidigare köpt dem
enligt våra egna ritningar och prisdifferensen
rör sig om 15—20 Maskinbrotschar köpte vi
förut enligt egen ritning. Nu köper vi standard,
prisskillnaden är 20—30 %, och jag skulle tro
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
