Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom verkstadsindustrin, av Gunnar Brynge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. SMS [-standardise-ringsverksam-]
{+standardise-
ringsverksam+}
het.
att den differensen mellan standard och
speciella produkter är mycket vanlig.
Höga överpriser vid icke-standard
— Visst vinner man på att standardisera, säger
också direktör Gösta Sterky, Fagersta Bruk.
Den som inte kan hålla sig till vad som är
standard, måste räkna med att betala mycket
höga överpriser. I en del fall, då kvantiteterna
är små, torde knappast någon kunna åta sig att
leverera det önskade materialet.
Genom de stora investeringar som skett under
senaste år inom järnhanteringen och som är av
storleksordningen 2 000 Mkr. på 10 år, har bl.a.
valsverkens timkostnader blivit flera gånger
högre än förr. Kostnader över 1 000 kr/h
förekommer. Härigenom blir
omställningskostnaderna synnerligen höga. Härtill kommer, att
timproduktionen sjunker katastrofalt vid små
poster liksom utbytesprocenten.
Mindre än 20 ämnen per post bör över huvud
taget inte få förekomma, och detta motsvarar
kvantiteter av storleksordningen 3 till 25 ton
per post beroende på typen av valsverk. Jag
anser det ytterst viktigt för verkstadsföretagens
räntabilitet, att såväl dimensioner som
kvaliteter blir standardiserade i långt större
utsträckning än vad som hittills skett.
Standard minskar förseningar
Ett besvärligt kapitel i all produktion är ju
leveransförseningar. Hur inverkar standard
här? Jag har frågat två experter, nämligen
inköpschef Börje Linnersten, Svenska Aeroplan
AB i Linköping, och direktör Sven Fahlstadius,
Söderberg & Haak AB, Stockholm.
—• Att utnyttja standardprodukter i :så stor
utsträckning som möjligt är, säger Linijersten,
en viktig åtgärd för att eliminera
leveransförseningar. Inköparen kan här göra en insats i
samarbete med konstruktions- och
produktionsavdelningarna. Det är självklart, att det är mera
ekonomiskt att köpa standard- än specialvaror.
Omsättningshastigheten i förråden ökas
därmed och kostnaderna blir lägre. Det är en bra
rekommendation till alla leverantörer, att de
skall gå hårdare in för att sälja
standardprodukter med korta leveranstider och låga priser.
—• Även jag, som representerar grossistledet,
vill, säger Fahlstadius, understryka vikten av
standardkvaliteter och standarddimensioner.
Genom att räkna med standard i
materialanskaffningen kan man lättare undvika
leveransförseningar. Dessutom kan man, om en
försening skulle inträffa, lättare skaffa material
från en annan tillverkare, om så skulle behövas.
Räknar man med lagerstandard, kan man få
materialet från grossistlager, när man önskar
det, och konsekvenserna av ett brutet
leverantörslöfte blir då inte så kännbara.
Vad betyder standard
för underleverantörssystemets
utveckling!
I det föregående har vi mera allmänt behandlat
samarbetet mellan olika företag och
standardiseringens betydelse för detta samarbete. Låt
oss tränga djupare in i problemet och tala litet
mera om systemet med underleverantörer. Det
är ju så att detta system alltmer håller på att
tränga igenom inom svensk verkstadsindustri.
Vi skall vara glada över denna utveckling, som
ju är till gagn både för beställaren och
leverantören, både för det stora och det lilla företaget.
Utvecklat på bredden och djupet kan
underleverantörssystemet medföra en ökad
konkurrenskraft för hela den svenska
verkstadsindustrin. Den självklara förutsättningen är att
beställaren och underleverantören håller samma
mått och här kommer standard in som en helt
naturlig sak.
En underleverantör har ordet
Jag vänder mig först till underleverantörssidan
och frågar direktör M Mitlin, Marcus & Co AB,
Järna.
— En underleverantör måste, säger Mitlin,
hela tiden planera sin tillverkning med tanke
på de order han har inneliggande. Men då han
inte vet vilka order som han kommer att få i
framtiden, blir hans maskinanskaffning många
gånger en ren spekulation. Även när det gäller
verktygstillverkningen för en order, står han
ofta inför valet att antingen skaffa ett
dyrbart men rationellt verktyg eller att tillverka
detaljerna mera hantverksmässigt för att
därigenom spara verktygskostnaden.
En underleverantör vet sällan om den detalj
han tillverkar kommer att försvinna från hans
verkstad med den order han har nu eller om
han får fortsätta tillverkningen av detaljen och
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
