Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Kärnenergi — ett nytt arbetsfält inom SMS, av Lars Walldén - Konsumentstyrt standardiseringsarbete, av Olle Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börjat tillämpas utan strikt disciplin är behovet av
språkvård och språkstandardisering uppenbar.
Ett exempel:
reaktor, anläggning i vilken en stationär reglerbar
kedjereaktion av kärnprocesser kan
upprätthållas.
Vanligen avser termen fissionsreaktor.
Det gäller att väga orden så att inte atombomben
faller in under reaktordefinitionen.
Arbetet inom SMS har organiserats så, att en
särskild specialkommitté, nr 100 Kärnenergi, har till-
satts för övervakning och bedömning av alla
hithörande arbetsuppgifter och resultat, därutöver finns
än så länge bara en särskild ny kommitté, nämligen
för terminologifrågor. I övrigt kommer man att
fördela arbetsuppgifterna på SMS’, MNC:s och SEK:s
olika berörda kommittéer som redan finns och
varit verksamma olika länge. För rörlednings- och
armaturfrågor finns det t.ex. kommittéer, som
hittills sysslat med konventionella anläggningar men
nu är oförhindrade att, efter komplettering med
några reaktortekniker, behandla motsvarande
frågor för reaktoranläggningar. Lars Walldén
Konsumentstyrt
standardiseringsarbete
Intendent Olle Hallberg, Stockholm
Det standardiseringsarbete, som GSK S 5,
Skolmaterialkommittén, sysselsätter sig med, har
från begynnelsen varit starkt influerat av
konsumenternas målsättning. Kommitténs
tillkomsthistoria vittnar härom. När GSK:s råd
i mars 1953 beslöt att bilda en
standardiseringskommitté för skolmaterial hade
överläggningar redan ägt rum med K. Skolöverstyrelsen,
och inbjudan till representation riktades till
representanter för konsumenterna, dvs.
förutom Skolöverstyrelsen överstyrelsen för
Yrkesutbildning, representanter för olika
lärarorganisationer, Svenska Stadsförbundet och
Svenska Landskommunernas Förbund.
Dessutom inbjöds tillverkare och försäljare.
Redan vid starten i september 1953 stod det
klart, att standardiseringsarbetet på
skolområdet måste bedrivas med klart sikte på
möjligheterna till besparingar. Som grundval för
arbetet lades en relativt utförlig inventering av
Fig. 1. Skolbänk
av äldre modell.
Avståndet
mellan stolen och
bordet kan ej
varieras.
Fotplattan och
bänkens konstruktion är
hindrande vid städning.
389.6 : 37
skolornas förbrukningsmaterial och
inventarier. I denna intogs också kostnadssidan så
att möjligheter förelåg att bedöma inom vilka
områden standardiseringsarbetet skulle göra
den bästa effekten och ge de snabbaste
resultaten.
Fig. 2. Stolsitsen får ej framkalla besvärande tryck
mot främre delen av lårets undersida. Nedre delen
av ländstödet bör vara placerat relativt lågt i
länd-svanken. Bordshöjden bör ej medföra lyfta och
därmed spända skuldror.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
