Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 22 - Standardisering inom verkstadsindustrin, av Gunnar Brynge - Kärnenergi — ett nytt arbetsfält inom SMS, av Lars Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i så fall hur länge. Han vet många gånger inte
om uppläggningskostnaden för en order blir
lönsam. För underleverantören betyder en
övergång till tillverkning av standardartiklar
att hans möjligheter till rationaliseringar och
långtidsplanering ökas.
Inköparens syn på saken
Nu går jag över till inköpssidan och frågar
anskaffningschef Nils Emblad, Bolinder-Munktell,
Eskilstuna.
— Rätt detalj i rätt verkstad bör, säger
Emblad, vara grundregeln. Beställaren skall därför
inte byta leverantör utan att vara förvissad om
att den nye i längden kan prestera den för
beställaren lönsammaste tillverkningen. Genom
legotillverkning har ju underleverantören fått
en möjlighet att producera i stora, eller i varje
fall större serier och kan därmed få sin
rättmätiga andel av stordriftens fördelar. Den
stora tillverkningsserien ger en låg
produktkostnad till priset av en hög start- och
ställ-kostnad.
Vad vinner underleverantören?
— Han vinner, svarar Emblad, för det första
ökad trygghet. Hans maskinpark blir bättre
utnyttjad. Genom att specialisera sig på bestämda
arbetsuppgifter blir han mera rustad att möta
konkurrens. Men han vinner en hel del till. Han
kan förenkla sin administration,
materialtransporter, inköp, lagerhållning,
konstruktionsverksamhet och arbetsplanering. Allt detta och
mycket annat följer på ett gott samarbete mellan
beställaren och underleverantören, och den
röda tråden i detta samarbete är ju
standardiseringen.
Slutord
Ni har nu hört vad representanter för
verkstadsindustrin haft att berätta om
standardiseringens ekonomiska betydelse. Det framgår, att
man inom verkstadsindustrin i dag räknar
standardisering som en fråga av största
ekonomiska betydelse. Det är då inte underligt att
vi inom SMS gör allt vad som med hänsyn till
förefintliga resurser är möjligt för att
tillmötesgå de ständigt växande fordringarna från
industrin.
I vårt arbete söker vi utnyttja internationell
standard, där sådan finnes, och anknyta till
ledande länders standard för olika produkter.
Det gäller att inte åstadkomma någon
begränsad svensk standard, som skiljer sig från
omvärldens. Vi måste överbrygga gränserna för
att underlätta handeln i båda riktningarna.
SMS söker inventera verkstadsindustrins
önskemål om standardisering, ombesörjer
utredningsarbetet och förmedlar resultaten tillbaka
till industrien, fig. 1. De kontaktkonferenser
som årligen anordnas ger oss uppslag och
impulser, som sedan vidarebehandlas i särskilda
planeringsgrupper.
Om jag nu skulle söka sammanfatta vad mina
interlokutörer och jag själv sagt om standardi-
seringens ekonomiska betydelse, så skulle det
väl bli detta:
genom standardisering kan mer produceras
med högre kvalitet till lägre priser —
konkurrenskraften ökas;
en mängd verkstadsindustrier har redan haft
betydande ekonomiska fördelar av hittills
genomförd standardisering;
ytterligare mycket stora vinster ligger inom
räckhåll efterhand som verkstadsindustrins
stora standardiseringsprogram blir genomfört;
standardisering är en viktig form av
samarbete företagen emellan;
standardiseringen spelar en mycket stor roll
för det fortsatta utvecklandet av systemet med
undereleverantörer; både beställare och
underleverantör vinner;
specialisering genom standardisering ger
förenkling i administration, inköp, transporter,
lagerhållning, konstruktionsverksamhet och
arbetsplanering;
tendensen nu går mot ett ökat
standardiseringssamarbete inte endast mellan enskilda
företag utan också mellan grupper av företag
och hela branscher;
i den hårdnande konkurrensen med utlandet
kommer en vidgad standardisering att betyda
ökad styrka för hela den svenska
verkstadsindustrin.
Kärnenergi — ett nytt arbetsfält Inom SMS
Det är alltid ett problem att avgöra när ett
standardiseringsärende skall tas upp. Gör man det på
ett alltför tidigt stadium, kan utvecklingen föras in
på banor som leder till stagnation. Gör man det
alltför sent, förorsakar man omläggningar, som
visserligen bedöms lönsamma i långa loppet men ändå
är kostnadskrävande i nuet och kännbara för dem
som skall genomföra förändringarna.
En standardisering inom området kärnenergi har
startats. Man vet att man här har ett ofantligt
utvecklingsfält. Det är följaktligen lika bra att redan
nu katalogisera det, ordna en bevakning och börja
arbetet inom grenar som redan nu rymmer akuta
problem. På samma sätt har det resonerats på
internationell nivå och ISO och IEC har mycket
ambitiöst angripit standardiseringsfrågorna.
Resultatet har blivit förslag som skall bedömas av
medlemsländerna, av vilka Sverige är ett. Svenska
delegater har deltagit vid konferenserna som,
liksom allt standardiseringsarbete, får en alltmer
konkret inriktning allt efter som man arbetar sig in i
ärendena.
Terminologi, reaktorsäkerhet, strålskydd,
radioisotoper är de hittillsvarande huvudgrupperna.
Givetvis kan inte ISO gå fram utan samarbete med
andra stora internationella organisationer av typen
World’s Health Organization, International Labour
Organization etc. Standardisering är här liksom
alltid bl.a. ett samordningsarbete.
Ett stort svenskt arbetsprogram, delvis som en
följd av det internationella, har skisserats. Resultat
har redan framkommit när det gäller
varselmärkning för radioaktiv strålning. Ett standardförslag
har i april framlagts för allmän kritik.
Cirka 600 termer inom kärnenergiområdet och
motsvarande definitioner är under bearbetning. Språket
är ett viktigt verktyg i alla sammanhang men
särskilt inom ett nytt område där utländska termer
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
