Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Sveriges tillgång på naturenergi i vattenkraft, av Thure Berglund och Sven Olof Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thure Berglund
Sven Olof Larsson
Sveriges tillgång på naturenergi
i vattenkraft
Byrådirektör Thure Berglund och civilingenjör Sven Olof Larsson, Stockholm
Den utbyggnadsvärda vattenkrafttillgången i
Sverige har av naturliga skäl varit föremål för
stort intresse. Ett flertal inventeringar har
därför gjorts under årens lopp och varje ny
beräkning har givit ett högre resultat än den
närmast föregående. Första inventeringen
redovisades 1923 och innebar en årlig elproduktion
av 32,5 TWh (1 TWh = 10u Wh). Den senaste
inventeringen gjordes 1954 och gav till resultat
ca 80 TWh/år (Tekn. T. 1954 s. 580). Den som
utbyggnadsvärd betraktade
vattenkrafttillgången hade sålunda ökat med ca 150 % under tre
decennier. Orsaken härtill är att söka i dels
den tekniska utvecklingen, dels bättre statistik
över vattentillgången i älvarna.
Naturtillgången på vattenkraft i Sverige har
även varit föremål för beräkning. År 1930
redovisades en tillgång motsvarande 15,86 GW
(1 GW = 10° W) årsmedeleffekt vid 100 %
verkningsgrad, vilket ger en årsproduktion1 av
139 TWh. Senare har nämnda inventering kom-
620.91(485) : 621.311.21
pletterats med avseende på småfallen, varvid
slutsiffran ökade till en natureffekt av 17,82
GW, motsvarande en årsproduktion2 av 156
TWh.
Eftersom den på senare år tillgängliga
statistiken visat högre värden på vattentillgången i
älvarna och detta sålunda bidragit till att höja
den ekonomiskt utnyttjningsbara vattenkraften,
synes det sannolikt, att även den senast
redovisade tillgången på naturenergi är för låg. Det
har därför ansetts önskvärt att på nytt
inventera dessa naturtillgångar. Behovet har även
aktualiserats genom det arbete, som pågår
inom Economic Commission for Europé (ECE),
Committee ön Electric Power, vilket avser att
på ett jämförbart sätt inventera resurserna i
de europeiska länderna. Den beräkningsmetod,
som här tillämpats, är sålunda rekommenderad
av ECE. Beräkningen omfattar såväl årsvärdet
på naturtillgången som dettas fördelning på
vinter- och sommarhalvår.
Fig. 1. En älvs flodområde indelat i tre ytsektioner
bestämda au pegelstati onerna Ply Ps och P3; h
pegel-stationens höjd över havet, Q medelvattenföring, H
ytsektionens medelhöjd över havet, A dess area.
Be räkningsmetod
Vid beräkningen av Sveriges tillgång på
naturenergi i vattenkraft har två beräkningsmetoder
använts.
Metod 1
En älvs nederbördsområde indelas i t.ex. tre
ytsektioner, fig. 1, med arean Ax, A2 och A3
km2. Medelhöjden över havet i sektionerna är
Hx, H„ och H3 m och den lägsta punkten i varje
område, där pegelstation finnes, har bashöjden
h„ /t, resp. h3 m över havet.
Medelvattenföring-en vid pegelstationerna uppgår till Q1} Q2 resp.
03 m3/s.
Förutsättes 100 % verkningsgrad, erhålles
medeleffekten Pm under den tidsperiod, som
Q-värdena avser, enligt följande uttryck:
Pm — 9,81 [ö, (#1 — h±) + (Q, — QJ (H2—hs) +
+ Q, (Ai — Aa) + (Qa — Q2)(H3 — h3) +
+ Q2 (h2 — hs) ] kW
Medeleffekt och energibelopp i varje ytavsnitt
beräknas således på basis av dels den i
ifrågavarande avsnitt uppkomna vattenmängden, dels
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
