Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Sveriges tillgång på naturenergi i vattenkraft, av Thure Berglund och Sven Olof Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den vattenmängd, som uppkommit ovanför
närmast uppströms belägna pegelstation.
Motsvarande energibelopp erhålles då genom
multiplikation med tiden och krafttillgången per
ytenhet genom division med arean.
Metod 2
Enligt önskemål från ECE har
naturenergitill-gången beräknats även på följande sätt. Inom
varje område har beräknats medeleffekten Pm
enligt uttrycket:
Pm = 9,81 Q-H
där Q är enbart vattenmängdstillskottet inom
det berörda området i nr/s och II är
medelhöjden över havsytan i m.
Denna metod ger samma totala energitillgång
men den blir annorlunda fördelad. Den ger
kraften vid källan, medan metod / ger kraften
där den går att utvinna.
Erforderliga data
För beräkningens genomförande fordras alltså
en indelning av flodernas nederbördsområden
i sektioner, avgränsade av pegelstationer med
känd vattenföring under en årsserie,
nederbördsområdenas areor och medelhöjd över
havet’’ samt pegelstationernas höjd över havet4.
Detta material finns tillgängligt utom för den
del av varje älvs nederbördsområde, som är
beläget mellan den nedersta pegelstationen och
älvens utlopp i havet, öarna Öland och
Gotland samt vissa områden vid gränserna mot
Norge och Finland.
Dessa nederbördsområden har inlagts på
topografiska kartor, och medelhöjden över havet
har sedan beräknats genom planimetrering av
nivåkurvorna. Vattenföringen vid älvens utlopp
har beräknats med hjälp av karakteristiska
värden för nederbörd och avdunstning samt med
ledning av den specifika avrinningen i
närliggande områden.
Avrinningen inom olika kustområden skiljer
sig väsentligt och uppgår i norra Sverige till
ca 10, i södra Sverige till 5 och i västra
Sverige till 15 1/s kur.
I gränsområdena till Finland har
korrektioner gjorts för de delar av nederbördsområdena,
som ligger i grannlandet. Även i
gränsområdena till Norge har motsvarande korrektioner
gjorts i den mån detta varit möjligt.
De uppgifter över vattenföringen vid de olika
pegelstationer, som använts, omfattar årsserier
varierande mellan 10 och 100 år, vanligen 25
—30 år, och i enstaka fall över 125 år.
Gemensamt för de flesta årsserierna är, att de
sträcker sig fram till år 1950. I vissa älvar har
regleringar genomförts, men dessa har icke
ansetts påverka medelvärdet på
årsvattenmäng-den. Däremot har rekonstruerade
vattenförings-värden tillämpats i ett flertal älvar vid
beräkningen av halvårsvärdet på naturtillgången i
vattenkraft. Dessa uppgifter har i de flesta fall
erhållits från Sveriges Meteorologiska och
Hydrologiska Institut.
Några karakteristiska data för Sverige
Vattenkrafttillgången i ett land är beroende av
vattentillgången och nivåskillnaden.
Vattentillgången bestämmes av nederbörden och
avdunstningen, vari i vattentillgången är
inräknad den del av det infiltrerade vattnet, som via
Fig. 2. Sveriges
tillgång på
naturenergi i
vattenkraft i GWh
per år och km’.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
