Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 23 - Tungvattenmodererade reaktorer vid Genève-konferensen 1958, av Peter H Margen - mksa-systemet på frammarsch, av Wll - Nybyggen - Utvidgningar hos Burmeister & Wain, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. Tjeckiskt
projekt för gaskyld
reaktor med
U-metallbränsle; a
termiskt skydd för
flänsen, b utrymme
där
bränsleelementen får svalna
innan de bytts ut ur
reaktorn, c kärnan,
d moderatortank av
aluminium.
genom anrikning eller mindre utbränning.
Därför torde bränsleförbrukningskostnaden
inte bli väsentligt olika för den gaskylda och
den tungvattenkylda urandioxidreaktorn.
Det är svårt att nå en rimlig verkningsgrad
vid mindre än 450° C i bränsleelementens
centrum. överskrids 450° C för uranmetallelement,
torde utbränningen med nuvarande teknologi
begränsas till ca 70 000 MWh/t värme dvs.
IG 000—17 000 MWh/t elenergi. Därför blir
bränslekostnaden relativt hög vilket dock
kompenseras av den låga kostnaden för reaktorn.
Utbränningens storlek för tungvattenkylda
reaktorer med uranmetall som bränsle är oviss.
De preliminära upplysningar, som kom fram
vid Genève-konferensen, antyder att man
förmodligen kan nå relativt hög utbränning vid
inte alltför hög temperatur hos
bränsleelementen. Bekräftas detta i framtiden,kan denna
reaktortyp ge mycket låg bränslekostnad genom att
bränsleelementen antagligen blir billiga.
Det anförda visar att, såvitt man kan bedöma
i dag, de reaktorer, som har den lägsta
kostnaden på en post, har den högsta på någon av
de andra. Variationsområdet är begränsat för
varje post varför skillnaden i totalkostnad
torde vara liten. Vilken av de olika
möjligheterna som kommer att ge den bästa ekonomin
beror på framgången av utvecklingsarbetet på
olika områden, t.ex. teknologin och kostnaden
för berylliumkapsling och uranmetall.
mksa-systemet på frammarsch. I Tyskland har
VDI, som tidigare ställt sig negativ till
mksa-systemet, rekommenderat användningen av detta system.
Man förutspår att inom fem år kommer alla
ledande tyska tekniska tidskrifter att till 100 "/o använda
mksa-systemet i vetenskapliga uppsatser och till
50 »/o i mer praktiskt betonade. Som en huvudregel
framhålles såväl av VDI som av andra
vetenskapliga sammanslutningar att endast dimensionsriktiga
ekvationer får användas.
I Sovjetunionen publicerades i juli 1958 en artikel,
som rekommenderade att man i alla publikationer
1959 skulle använda både det gamla metriska
systemet och mksa-systemet och från 1960 uteslutande
mksa-systemet.
Indien och Kina har antagit det metriska systemet,
och man tror att de kommer att använda
mksa-systemet. I detta sammanhang kan nämnas att den
tyske ekonomen F Baade har beräknat att år 2000
skulle det finnas 14 miljoner ingenjörer, varav 10
miljoner skulle arbeta i Kina, Indien, Japan och
Afrika, 2 miljoner i Sovjetunionen och 2 miljoner i
Amerika, Västeuropa och Australien. Även om dessa
siffror kanske är överdrivna, tyder de på att
mksa-systemet kommer att få en mycket vidsträckt
användning.
För USA och Storbritannien synes det vara hög tid
att göra, vad de borde ha gjort för länge sedan,
nämligen att införa metersystemet. Visserligen blir
en sådan omläggning dyr, men det blir dyrare ju
längre man väntar. Om metersystemet införs här,
får man hoppas att mksa-systemet blir tillämpat, så
att man slopar sådana föråldrade enheter som Btu,
hästkraft och andra enheter som uppfanns under
medeltiden, likaväl som den nyaste uppfinningen,
megawattdagen, gjord inom atomenergiområdet (G
Ruppel i föredrag i American Association for
Ad-vancement of Science, USA, den 30 dec. 1958). Wll
nybyggen
Utvidgningar hos Burmeister & Wain
Det danska varvet Burmeister & Wain beslutade
för ett par år sedan företa betydande utvidgningar
både inom maskin- och varvsavdelningarna. Även
en ny administrationsbyggnad uppförs, belägen vid
Knippeisbro och beräknas bli färdig 1960.
Tillverkningen av allt större dieselmotorer, varav
en typ om 20 000—22 000 hk axeleffekt beställts,
har nödvändiggjort stora ny- och tillbyggnader av
verkstäderna vid Christianshavn. Två
verkstadshallar har byggts och en 28 m hög provningshall
beräknas bli färdig sommaren 1960. I denna hall skall
tre motorer av den nya stora typen kunna köras
samtidigt.
Varvet på Refshaleøen har hittills icke medgivit
byggande av större fartyg än på ca 35 000 tdw, men
nu pågår en väldig utbyggnad, varigenom man skall
kunna bygga fartyg om 60 000—70 000 tdw. Detta
möjliggöres genom en 300 000 m2 utfyllnad i
Öresund öster om det nuvarande varvet. Här anlägges
en stor byggnadsdocka med tillhörande verkstäder,
fig. 1.
Det njTa varvsområdet medger en sådan
utformning och placering av verkstäderna att man kan
använda produktionsmetoder, som mycket skiljer
sig från B & W:s traditionella. Först och främst
skall arbetena i största möjliga omfattning ske
inomhus, varigenom man väsentligt minskar den stora
förlust, som dåligt väder vållar under stora delar av
året. Vidare får man bättre förhållanden såväl vid
förberedande och utförande av arbetena som för
de därmed sysselsatta arbetarna. Produktionen blir
av bättre kvalitet och mer ekonomisk.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
