Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 25 - Den tekniska forskningens målsättning och nyttiggörande, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny maskin, den må vara än så sinnrik,
är föga värd ur ingenjörssynpunkt, om den är
så dyr eller riskabel att ingen vill köpa den.
En tillverkningsprocess, den må vila på än så
raffinerade teoretiska överväganden, är inte
god teknik, om den inte ger affärsmässiga
produkter.
Sådana synpunkter anstår ej den rene
vetenskapsmannen när han bygger ett jätteteleskop
för att studera en fjärran nebulösa eller
utarbetar en metod för att bestämma
paritetsprincipens validitet i atomkärnornas värld. Inom
teknisk forskning är de väsentliga.
Men hur skall man veta på förhand? — Inom
den rena vetenskapen är ett negativt resultat
lika mycket värt som ett positivt. Inom
teknisk forskning måste man från början försöka
komma på rätt sida om den ekonomiska
noll-linjen. Det är därför som empirisk forskning
är så viktig, det är därför experiment i
successivt stigande skala ingår i så stor omfattning i
tekniska forskningsprogram, först i
laboratoriet eller på matematiska modeller, sedan i
försöksskala och till sist i halvstor tillverkning
under industriella förhållanden. Detta gör den
tekniska forskningen både dyrbar och
tidskrävande om den syftar mot väsentliga nyheter.
Det är därför som gränsen mellan forskning
och utvecklingsarbete är så vag att man
numera i engelsktalande länder behandlar
"Research and Developpment" som ett begrepp.
Häri ligger en viktig anvisning för
målsättningen vid teknisk forskning. Den måste
antingen syssla med matnyttiga
detaljförbättringar genom att fylla ut vägbanan på eljest kända
stigar eller, om den ger sig ut på nya fält,
ständigt ha den ekonomiska proberstenen till hands
för att kunna stoppa ett orealistiskt projekt
så tidigt som möjligt, hur vackra
vetenskapliga bragder det än omfattar.
Även vid själva planeringen av ett tekniskt
forskningsprogram måste ekonomiska
synpunkter bli vägledande. Häri ligger en
otrevlig begränsning i tankens fria flykt, ett krav
på disciplin i arbetet, som verkar
avskräckande inom den fria forskningen, där man av
erfarenhet vet att de vackraste resultaten ofta
kommer fram som sidoprodukter, vid
oförmodade utflykter från det egentliga
forskningsprogrammet.
För universitetsforskaren är som nämnt
meriteringen av väsentlig betydelse, alltså
merite-ring genom publicering av egna vetenskapliga
resultat. För ingenjören är det påtagliga
tek-niskt-ekonomiska resultatet av större vikt. Av
konkurrensskäl kan det ofta vara nödvändigt
att uppskjuta eller avstå från publicering —
utom möjligen i patentskrifter. Även detta
påverkar målsättningen.
En vetenskapsman, som ställer in sig på en
universitetskarriär kan ibland räkna med att
ägna många år av sitt liv åt ett systematiskt
bearbetande av ett visst problem eller ett visst
område. Bland tekniska forskare är detta ett
undantag. Det gäller att inte välja ett alltför
ambitiöst mål utan söka få fram praktiska re-
sultat innan omständigheterna tvingar fram
en omkastning av arbetsförhållandena.
Ur landets synpunkt gäller något liknande.
En liten nation som Sverige kan inte ensam
bära hela kunskapsfronten på sina axlar. Att
plottra bort ekonomiska och personella
resurser på ett alltför vidsträckt, kontinuerligt
spektrum av forskningsuppgifter vore oklokt, det
måste leda till att vi på alla punkter kommer
efter de stora industrinationerna. När svensk
forskning kunnat göra sin stämma hörd i den
internationella konserten har det varit på
basis av koncentrerade pansarstötar, som på
enstaka punkter brutit igenom kunskapsfronten
med originella resultat.
Det fordrar en viss självbehärskning att ej
kasta sig på varje nytt område, som av någon
anledning blir aktuellt. Men våra insatser måste
snarare följa ett linjespektrum av målsättning
eller möjligen ett bandspektrum av väl
genomtänkta och med hänsyn till våra specifika
intressen och möjligheter utvalda program. Detta
gäller i princip såväl för grundläggande som
för tillämpad forskning och innebär en
besvärlig begränsning av forskarens frihet.
Forskningsfrämjande organ, såsom akademier,
forskningsråd och anslagsutdelande fonder
ställs här inför en svår och ömtålig uppgift.
Inom den tekniska forskningen måste man
prioritera problem, som är aktuella för vårt
näringsliv, vårt försvar eller vår förvaltning.
Det kan vara bristande kunskap, som
förorsakar svårigheter inom en viss industri, eller
behovet av en grundlig utredning av specifikt
svenska förhållanden, som påverkar
tillämpningen av nytt vetande. Målet kan vara
framskaffandet av siffermässiga uppgifter,
processparametrar, materialegenskaper,
driftekonomiska data, som inte finns tillgängliga inom
landet, men är oumbärliga vid tillämpning av
någon ny idé.
Men det finns glänsande exempel på att svensk
forskning också kan fira triumfer när en
speciellt begåvad individ, med förmåga att samla
goda medarbetare omkring sig och
entusiasmera dem för uppgiften, fått tämligen fria
händer att själv formulera sitt mål och välja sina
problem.
Det ligger alltid en fara i att fjärrstyra
forskare, men man kommer inte ifrån att de organ
som främjar teknisk forskning måste
eftersträva en koncentration till begränsade
arbetsområden, till att komplettera tillgängligt
vetande eller att pressa fram originella
spetsprestationer. Det blir en slags differentialkalkyl där
den avgörande faktorn är kunskapsmassans
derivata med hänsyn till insatsen.
Den tekniska forskningens struktur
Teknisk forskning bedrivs ju under många
former i Sverige: vid universitet och högskolor,
vid särskilda forskningsinstitut, och framför
allt inom vissa progressiva industrier (Tekn.
T. 1959 s. 357). En variant är den
forsknings-befrämjande utredningsverksamhet, som be-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
