Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 25 - Nya material - Legering med hög kryphållfasthet, av SHl - Cellkeramik, av SHl - Titanat som högtemperaturisolering, av SHl - Svarvbara hårdmetaller, av SHl - Titanlegeringar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya material
Legering med hög kryphållfasthet
I Storbritannien har man börjat tillverka en ny
Ni-Cr-Co-Mo-legering som är en utveckling av Nimonic
100 och kallas Nimonic 105. Vid 910°G och 9,8
kp/mm2 spänning är tiden till brott 50 h mot 30 h
för Nimonic 100 och 15 h för Nimonic 95.
En viktig egenskap hos Nimonic 105 uppges vara att
den vid hög temperatur har relativt stor resistens
mot den korrosion som ibland uppstår i gasturbiner
när gasen är förorenad med fasta eller smälta
fosfat som uppkommer vid bränslets förbränning.
Denna korrosion, som uppstår vid användning av
högvärdiga destillat som bränsle, är av helt annan typ
än den som förekommer vid mycket lägre
temperatur när brännolja används (Iron & Steel okt. 1958
s. 506). SHl
Cellkeramik
Enligt uppgift kan man tillverka keramik,
bestående av tunnväggiga "honungskake"-celler, ett lätt
material som tål upp till 980°C och kan användas
kontinuerligt vid upp till 700°C. Cellkeramiken har
mycket låg utvidgningskoefficient samt är
resistent mot oxidation, korrosion och snabba
temperaturväxlingar.
Materialet anses särskilt lämpligt som bärare för
katalysatorer. Vidare bör det kunna användas i
luftförvärmare, efterkylare och som kolonnfyllning.
Man har tillverkat det i runda plattor med upp till
500 mm diameter och 95 mm tjocklek, försedda med
en ring av ett speciellt segt material som skyddar
de ömtåliga kanterna mot mekanisk åverkan.
Materialets tryckbrottgräns, parallellt med kanalernas
längdriktning, uppges till 140 kp/cm2.
Totala ytan hos en cellplatta med 50 hål per
centimeter uppges vara 5 mVdm3. Plattans ytteryta
upptas till 75—80 °/o av cellöppningar. Materialets
volymvikt är ca 480 kg/m3. Cellernas genomsnittliga
väggtjocklek är 0,125 mm (Engineers’ Digest jan. 1959
s. 2). SHl
Titanat som högtemperaturisolering
En ny amerikansk produkt, kaliumtitanatfiber med
sammansättningen K2Ti6013, uppges ha mycket låg
värmeledningsförmåga vid 705—1 150°C. Materialet
är en kompakt massa av kristallina fibrer med
mindre än 1 fi diameter. Dess låga
värmeledningsförmåga beror delvis på fibrernas stora
brytningsindex, delvis på deras ringa tjocklek, varigenom
infraröd strålning reflekteras och sprids.
Fibern, som tål upp till 1 200°C, erhålls i
oregelbundna klumpar. Dessa kan lätt bearbetas till block,
plattor, papper eller lösa fibrer. Block och plattor
med varierande volymvikt kan göras genom filtning
av fibrer dispergerade i vatten. En fördel är att
block och papper härvid får så stor hållfasthet att
inget bindemedel behöver användas. De våta plat-
torna kan formas och behåller den givna formen
när de torkas.
Formade block har normalt 190—240 kg/m3
volymvikt, men tätare material kan tillverkas genom
pressning av våta plattor. Med 140 kp/cm2 presstryck och
torkning under tryck har man framställt block med
låg värmeledningsförmåga, goda mekaniska
egenskaper och ca 1 100 kg/m3 volymvikt.
Kaliumtitana-tets täthet är 3 200 kg/m3. Den lösa fibern kan
användas som fyllnadsisolering med ned till 48 kg/m3
volymvikt. Den packas inte samman genom
vibrationer.
Materialet är tillgängligt i experimentkvantiteter
som klumpar och i begränsad omfattning som block,
plattor och lösa fibrer. I klumpform kostar det 12
$/lb. Ett fiberblock med volymvikten 190 kg/m3 har
värmeledningsförmågan 0,055 W/m°C vid 260°C och
0,076 W/m°C vid 540°C. Blocken har god
formstabilitet. Fibern uppges ha följande egenskaper:
Smältpunkt ...................................... °C 1 370
Vattenupptagning vid
47 •/. relativ fuktighet .......................... °/o 0,34
90 %> relativ fuktighet .......................... °/o 1,70
Dielkonstant (100 Hz) vid 25°C .................... 3,5
300°C .................... 3,7
Förlustfaktor vid 25°C ............................. 0,06
300°C ............................. 0,09
Resistivitet vid 25°C ....................... ohmcm 3,3 • 1015
300°C ....................... ohmcm 3,4 • 10"
(Chemical & Engineering News 27 okt. 1958 s. 54—
55; Materials in Design Engineering jan. 1959 s. 117
—118). SHl
Svarvbara hårdmetaller
Hårdmetaller bestående av volfram eller titankarbid
med stål som bindemedel kan mjukglödgas till 38—
42 Bockwell C och bearbetas med spånavskiljande
verktyg. Därefter härdas de till 69—71 Rockwell C
genom kylning i olja från 955°C.
Denna materialtyp används till verktyg vid
bearbetning av många metaller, bl.a. nickellegeringar,
rostfria stål, mjukt stål, legerade stål, mässing och
fosforbrons, enligt åtskilliga olika metoder. Då ett
specialverktyg snabbt kan tillverkas av den
bearbet-bara hårdmetallen, kan lagerhållningen av verktyg
minskas. Vidare kan verktygen mjukglödgas och
ändras om så fordras (Engineers’ Digest april 1959
s. 138). SHl
Titanlegeringar
En titanlegering, hållande 2,5 °/o Al och 16 % V, är
tillgänglig i USA under handelsnamnet MST-2V2
Al-16 V. Den är mycket lättbearbetad i mjukt tillstånd
och kan utskiljningshärdas till upp till 140 kp/mm2
brottgräns. På grund av dessa egenskaper lär den
vara den första titanlegering som kan användas till
sandwich-plattor för flygplan.
En annan legering kallad MST821 innehåller 8 °/o
Al, 2 % Nb och 1 °/o Ta. Den är lättsvetsad, har hög
brottgräns och god seghet. En tredje legering MST185,
som ännu är på experimentstadiet, uppges ha hög
hållfasthet i mjukglödgat tillstånd och lär kunna
utskiljningshärdas till 180 kp/mm2 brottgräns. Då
denna legering inte behöver värmebehandlas efter
formning, kan den med fördel användas till delar
för vilka dimensionstoleranserna är snäva.
En fjärde legering MST-3 AI-2V2 V, som innehåller
3 %> Al och 2,5 °/o V, har utarbetats speciellt för
användning till rör. Den kan lätt formas och svetsas
samt är särskilt resistent mot korrosion (Chemical
& Engineering News 6 okt. 1958 s. 106). SHl
648 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
