Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 25 - Strängpressning av aluminiumlegeringar, av Bo Estberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Strängpressat aluminium i USA
Är 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959^
Antal strängpressverk ........................20 30 41 52 80 92 102 116 121 116 121
Materialprisa .............. kr/kg 1,94 2,01 2,17 2,22 2,39 2,47 2,69 2,96 3,03 — —
Typiskt profilpris ......... kr/kg 4,29 4,65 4,90 4,55 4,80 4,75 5,09 5,36 5,48 — —
Total produktion..............kt 60 120 145 165 200 230 340 347 350 350 370
a 99,0 °/o Al i göt; b uppskattat.
ras snäva dimensionstoleranser kan det ofta
löna sig att tillverka en profil med
handels-tolerans och därefter maskinbearbeta den.
Sedan standardiseringsarbetet på
aluminium-legeringsområdet inleddes för några år sedan
har från SIS under 1958 utkommit en
materialstandard omfattande ett tiotal legeringar.
De vanligaste legeringarna för strängpressning
är upptagna i tabell 1, där också i kolumnen
för form deras huvudsakliga
användningsområde anges. Vid sidan om materialstandarden
pågår arbete med standardisering av
konstruktionsprofiler (T-, U- och L-profiler) med
skänklar upp till ca 80 mm. Denna standard,
som anger toleranser för godsmått, rakhet,
skevhet och vinklar, beräknas föreligga i tryck
under innevarande år.
Produktion och användning
USA är föregångslandet, när det gäller
konsumtion av lättmetaller, och förbrukade i fjol 11,4
kg/capita. I Sverige, där förbrukningen är
knappt hälften av den amerikanska, kan man
lära mycket av att se på utvecklingen i USA
under senare år (tabell 3). Orsaken till den
kraftiga expansion inom denna del av
halvfabrikattillverkningen är den låga
investeringskostnaden, som för ett mindre verk uppgår
till ca 1 000 kr/t årsproduktion. Tabellen visar
den kraftiga ökningen åren 1954—1955, då
högkonjunkturen var starkast i USA, och även den
måttliga utvecklingstakten under 1956—1958.
Produktionen av strängpressade produkter
utgör nu ca 25 % av den totala
lättmetallproduktionen. Den ytterst måttliga stegringen av
metallpriset och den avtagande skillnaden mellan
profilpris och metallpris under tioårsperioden
framgår klart. För produktionen och
fördelningen på användningsområden har läget varit
stabilt under de senaste åren (tabell 4); det är
egentligen endast förbrukningen inom
flygplansindustrin, som gått tillbaka, och
användningen inom den elektriska industrin, som
vuxit. Det senare beror väl främst på
kopparprisets utveckling.
Byggnadsindustrin svarade för 42 % av den
totala profilförbrukningen under 1957, främst
till fasadelement av lättmetall. Det största
enskilda bygge4 i vilket aluminiumprofiler
använts, är Air Force Academy, Colorado Springs,
Colo., med sina 2 500 t. Det är främst för
allmänna byggnader (affärs-, kontors- och
kom-munalbyggnader), som aluminiumprofiler
vunnit insteg. Till 75 % av alla fönster används
bågar av aluminiumprofiler, och ett allmänt
intryck är, att de är allenarådande t.ex. till affärs-
Tabelt Den amerikanska
aluminiumprofilproduktionens procentuella fördelning på
användningsområden
1955 1956 1957
Byggnadsindustrin ..........................39 42 42
Transportindustrin ..........................6 6 7
Flygplansindustrin ........................12 8 8
Maskinindustrin ..............................1 1 1
Kapitalvaruindustrin ......................6 6 6
Elektroteknisk industri ..................4 5 5
övrig användning ..........................32 32 31
fasader. Fördelar med användning av
aluminium i byggindustrin är bl.a. låg
monteringskostnad, ökat utrymme och trevligt utseende.
Transportindustrin svarar för 7 % av
förbrukningen, och för mer än två tredjedelar av
alla "trailers" använder man
aluminiumprofiler i chassi och kaross. Kapitalvaruindustrin
tog 6 % av produktionen 1957 till t.ex. rör för
dammsugare, möbler, prydnadslister i alla
former. Av övriga användningsområden är
förmodligen vägbyggandet den största
konsumenten. Bland produkterna märks broräcken,
lyktstolpar, vägskyltar osv. Så t.ex. används i den
nybyggda Connecticut Turnpike ca 700 kg
strängpressade produkter per km vägsträcka.
Slutord
I Sverige har förbrukningen av strängpressade
aluminiumprofiler ökat under senare år. Det
statistiska underlaget är tämligen magert, men
säger, att vi i dag förbrukar i
storleksordningen 3 000—4 000 t/år strängpressade produkter,
vilket kan uppskattas till 12—15 % av den
totala aluminiumkonsumtionen. På detta
område måste vi alltså betraktas som ett
underutvecklat land.
Följer utvecklingen den amerikanska — och
det finns all anledning att tro det — kan
strängpressningsindustrin se framtiden an med
tillförsikt. De främsta bevisen härför är de
byggen, som på senaste tiden uppförts och i
vilka aluminiumprofiler använts i stor
utsträckning. Det är härvid främst Skattehuset,
Konstfackskolan och Folksams kontor i
Stockholm, som kommer i blickfånget.
Litteratur
1. Hirst, S & Ubselx, D H: Some limiting factors in
extru-sion. Metal Treatm. & Drop Forging 25 (1958) s. 409.
2. Haffner, E K L & Elkan, R M L: Extrusion presses and
press installations. Metallurgical Rev. 2 (1957) h. 7 s. 263.
3. Griffin, W B: Aluminium Extruders Council, annual
meeting 1958. Mod. Metals 14 (1958) h. 9 s. 52.
4. Darby, K: Aluminium in the Air Force Academy. Mod.
Metals 14 (1958) h. 11 s. 36.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 647
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
