Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 27 - En pumptillverkare nyskapar och utvecklar, av Sixten Englesson - Medicinsk teknik och dess gränsområden, av WS - Industriproduktion och elförbrukning i Sverige första kvartalet 1959, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rönet placerad kvicksilverströmbrytare gjorde
kontakt eller bröt vid övre eller nedre läget,
och vi gjorde brytaren användbar både för
fyllning och tömning av cisterner genom att
gå ut med tre ledare och ha möjlighet till
kontakt i bägge ändar av kvicksilverbrytaren.
Till att börja med sålde vi denna konstruktion
enbart i samband med våra egna pumpar, men
den allsidiga användbarheten har gjort, att vi
numera säljer den fritt på marknaden.
Slutord
Till slut kanske man skulle se litet på frågan
om hur stor del av årsomsättningen man kan
ha rätt att offra på nykonstruktions- och
utvecklingsarbete. Företagets totala omkostnader
för konstruktionskontor och laboratorium låg
1958 på 3,6 %. Av dessa avsåg ca 30 %
ändrings- och anpassningsarbeten med hänsyn
till olika marknaders speciella krav på
utförandet av elutsrustningen m.m. Det förefaller
oss som om man mycket väl skulle kunna
försvara en omkostnadsandel för
konstruktionskontor och laboratorium på totalt 5 % av
årsomsättningen.
Sammanfattningsvis vill vi nog också trycka
ytterligare på betydelsen av att man lägger ned
tillräckligt med arbete på att penetrera
problemen grundligt och brett. Inriktningen kan
då syfta till någonting mer än att göra
konventionella artiklar av god kvalitet. Den kan
leda till produkter med bärande
konstruktionsidéer, som ger lösningar av hela
problemkomplex på ett bättre och billigare sätt. Företaget
tjänar då på det hela genom att produkterna
kan betalas med ett relativt sett högre pris,
då hela anläggningen för kunden blir billigare
eller mera ekonomisk i drift.
Medicinsk teknik och dess gränsområden.
Benämningarna för gränsområdena mellan medicinsk
fysik och de olika teoretiska och kliniska
ämnesområdena är i viss mån oklara. Kommittén för
Medicinsk Teknik (Tekn. T. 1959 s. 674) har anfört
vissa allmänna synpunkter i sammanhanget.
Medicinsk fysik och biofysik innefattar enligt
kommittén i ämnenas vidaste betydelse studiet av det
fysikaliska tillståndet i biologiska system, den
molekylära och makromolekylära organisationen i
biologiska strukturer, samspelet mellan levande
organismer och omgivningen, viss instrumentering för
biologi och medicin (dvs. bland annat delar av
medicinsk teknik), samt teoretisk biologi
(operationsanalys av biologiska förlopp). Emellertid faller flera
områden, bl.a. den medicinska tekniken, utanför
den medicinska fysiken tagen i ämnets egentliga
betydelse.
Medicinsk kemi och biokemi möter den medicinska
fysiken när det gäller studiet av de fenomen, som
uppträder vid ändringar av materiens
sammansättning. Flytande övergångar råder sålunda mellan
vissa specialiteter av medicinsk biokemi. Den
medicinska kemin och fysikaliska biokemin utnyttjar
stundom medicinsk-tekniska metoder vid de olika
formerna av instrumentering för analys och
prepa-ration.
Fysiologin tillämpar fysikaliska och kemiska
betraktelsesätt på det biologiska skeendet i organismer.
En mångfald medicinsk-tekniska metoder, i
synnerhet på senare tid alltmera elektroniska metoder,
används inom fysiologins olika grenar. Dessa brukar
uppdelas efter de organ som studeras, såsom
andnings- och cirkulationsfysiologi, neurofysiologi osv.
Inom dessa områden har den medicinska tekniken
utvecklats till ett oundgängligt hjälpmedel.
Inom så gott som samtliga kliniska ämnesområden
används givetvis medicinsk-tekniska metoder. Man
kan speciellt framhålla röntgendiagnostik och -terapi
samt annan strålningsterapi (radium-, kortvåg- och
ultraljudbehandling) som områden med särskild
teknisk anknytning.
Klinisk fysik är ett i Sverige ej hittills mycket
använt begrepp omfattande vissa diagnostiska och
terapeutiska metoder, t.ex. olika former av
strålningsterapi. Till detta ämnesområde kan även hänföras
den alltmer ökande användningen av isotoper inom
medicinen. Begreppet klinisk fysik sammanfaller i
vissa delar med begreppet medicinsk teknik.
Medicinsk teknik kan, i motsats till de många
större ämnesområdena, klarare avgränsas och definieras
såsom instrumentering för medicinsk forskning,
diagnostik och terapi. Man bör observera, att
medicinsk teknik ej innefattas i den egentliga
medicinska fysiken. Det är nämligen lämpligt att
rubricera medicinsk teknik som ett arbetsområde skilt
från den medicinska fysiken, då man vanligen med
begreppen teknik och fysik ej avser identiska
arbetsfält. Medan den medicinska fysiken således
sysslar med grundforskning, är arbetsuppgifterna inom
den medicinska tekniken av målforskningskaraktär,
dvs. syftande till omedelbart praktiskt användbara
resultat.
Medicinsk teknik kan i sin tur uppdelas enligt de
huvudsakliga fysikaliska metoder som används, t.ex.
mekanik, akustik, optik och elektronik.
Elektroniken har utbrutits såsom självständig gren och
kallas då
medicinsk elektronik. I USA blir begreppet
medicinsk elektronik synonymt med medicinsk teknik,
vilket förklaras av att de elektroniska metoderna
ökat allt mer i antal och användbarhet. Ordet
"electronics" används i USA i ytterst vid betydelse
och betecknar all användning av apparatur som är
avsedd att styra eller reglera någon annan process,
även i fall då apparaturen till stor del är av icke
elektrisk natur (Kommitténs för Medicinsk Teknik
betänkande 1959 "Utredning beträffande åtgärder
för främjande av utvecklingen inom området
medicinsk teknik"). WS
Industriproduktion och elförbrukning i
Sverige första kvartalet 1959. Industriproduktionen
under första kvartalet 1959 var totalt ungefär lika
stor som under första kvartalet 1958. Även
kapitalvaruindustrin redovisade i stort sett oförändrad
produktion, medan konsumtionsvaruindustrin
minskade med 1 »/o. Om utvecklingen i de olika
delbranscherna kan följande nämnas.
Inom järnmalmsbrytningen var produktionen 13 °/o
lägre än motsvarande kvartal 1957, huvudsakligen
beroende på ett exportbortfall på 0,5 Mt. Inom
järnindustrin har man efter att under ett par års tid
ha legat i en vågdal för stålproduktionen uppnått
den toppnivå, där man låg i början av 1957. Under
det första kvartalet 1958 steg nämligen produktionen
av götstål till 0,72 Mt, vilket är den högsta
kvartalssiffra som någonsin noterats och som ligger
drygt 12 °/o över fjolårsnivån och drygt 5 % över
tidigare högsta kvartalssiffra. Däremot låg både
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 681
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
