Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 28 - Elektronik- eller starkströmsapparater i industriutrustningar, av Per Kain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starkströmsdelen för sig, samt mellan dessa
delar använda så få hopkopplingar som
möjligt. Svagströmsdelen kan med fördel avskiljas
i eget apparatskåp. Detta är dock opraktiskt
och utrymmeskrävande samt dyrbart, om
endast någon enstaka elektronikapparat ingår i
en i övrigt starkströmsmässig utrustning. Man
har därför ofta ett gemensamt skåp för både
starkström och svagström.
En blandning av svag- och starkström sker
även utanför apparatskåpen t.ex.
signalledningarna ute i fabrikslokalerna. Dessa går
vanligen sida vid sida med de övriga kablarna
(t.ex. kablarna för växelströmsmatning m.m.)
i kabelgravar. Signalledningarna blir då med
normal kabelförläggning behäftade med de
nämnda höga störspänningarna. Detta gör
ingenting, om det är fråga om signalledningar
till starkströmsreläer eller kontaktorer, ty
dessas effektbehov överstiger vida den i sig
själv höga störeffektsnivån. Ett helt annat läge
uppstår, om signalledningar till
elektronikapparaterna skall dras fram genom
fabrikslokalerna.
För att få bukt med störningarna bör man
först och främst ägna särskilt stor omsorg åt
ledningsdragningen både inom och utom
apparatskåpen. Man bör t.ex. dra ledningarna så
att inga slingor, som kan omsluta flöde,
uppkommer. Just de inducerade spänningarna är
förrädiska därigenom, att de även uppstår vid
apparater med liten inimpedans. I detta fall
hjälper inte kapacitiv skärmning av
ledningarna. Om man har gemensamt skåp för
stark-och svagströmsapparaturen underlättas
ledningsdragningen avsevärt, om färgkod
användes på ledningar inuti skåpet. En färgkod kan
naturligtvis användas även för de yttre
kablarna. På det sättet kan man lättare undvika
hop-maskningen av de båda slagen av kretsar, och
lokaliseringen och elimineringen av
störningskällorna blir enklare.
Även med den noggrannaste
ledningsförläggning kan man få en kvarstående störningshalt
som besvärar elektronikapparaterna. En viss
filtrering måste ofta tillgripas. Det är dock
viktigt att man håller filtreringen måttlig i
synnerhet vid slutna reglersystem, där varje extra
tidsfördröjning oftast är av ondo. Man måste
därför tillgripa andra metoder för att
eliminera störningarna. En av dessa är, att man gör
ingången till elektronikapparaten med liten
impedans eller höjer signalspänningarna. Detta
innebär att man höjer signaleffektnivån över
störeffektnivån.
Hos starkströmsutrustningar kan man
åtminstone efter viss tid få så dålig isolation till jord,
att impedansen till jord är av samma
storleksordning som de vanliga impedanserna i
svag-strömskretsarna. Därtill kommer att
kapacitan-sen till jord i vidsträckta anläggningar kan
vara mycket stora (tiondelar av mikrofarad).
I sådana fall är det givet, att inimpedansen till
apparaterna bör hållas låg.
Av detta framgår, att man på grund av
störningarna ofta inte helt kan utnyttja elektronik-
förstärkarnas stora snabbhet eller deras höga
förstärkning.
En annan anläggningsteknisk olägenhet vid
hopkopplingen av svagströms- och
starkströmsutrustningar är jordningen av svagströmsdelen.
Där vill man ju helst ha direktjordning i någon
punkt. Starkströmsutrustningarna däremot är
vanligen icke jordade och därvid ofta
utrustade med jordfelsindikering. Man får alltså
felindikering, om någon punkt i systemet jordas.
Eftersom svagströms- och starkströmsdelarna
vanligen blir galvaniskt hopkopplade, måste
man se noga till att galvanisk isolering finns
mellan svagströmsdelen och den
jordfelsindi-kerande delen av starkströmsutrustningen.
Ibland måste man ordna en extra sådan
galvanisk isolering, vilket kan vålla svårigheter och
oftast komplicerar utrustningen.
Även om galvanisk isolering låter sig
genomföras, får man vid komplicerade
elektronikutrustningar se upp med jordningar.
Elektronikapparaterna sinsemellan måste läggas så, att
en gemensam jordning av dem blir möjlig.
Om även detta kan beaktas, återstår slutligen
det faktum, att ett enkelt jordfel ganska säkert
sätter svagströmsdelen ur funktion.
I detta sammanhang kan nämnas, att den ofta
förekommande jordfelsindikeringen med hjälp
av växelström icke är lämplig vid
elektronikutrustningar, därför att vid en sådan
jordfelsindikering växelspänning finns överlagrad
nästan överallt i anläggningen, och det kan
vara omöjligt att eliminera denna störspänning
vid signalkretsarna till elektronik.
Utförande av apparaterna
Vid samordning av svag- och
starkströmsutrustningar är det ofta starkströmsdelen, som
påverkar utformningen av
svagströmsappara-terna. Detta är naturligt med tanke på att
starkströmsdelen nästan alltid utgör den
övervägande delen av anläggningen. Vid hopbyggnad av
svag- och starkströmapparatur i ett enda
apparatskåp får man ofta följa standardmåtten på
de starkströmstekniska detaljerna för att
kunna utnyttja skåputrymmet på bästa sätt. Ett
sådant utförande medför dock en del
nackdelar med hänsyn till service och betjäning.
Ett önskemål är ju att elektronikapparaterna
på ett enkelt sätt skall kunna bytas ut, och
de utförs därför numera ofta i form av
insticksenheter. Vill man ha detta utförande, får
man två system i samma anläggning, ty
starkströmsenheterna är sällan av instickstyp. Ur
standardiseringssynpunkt är ju detta olyckligt,
varför man bör överväga, vilket utförande för
svagströmsenheterna man väljer. Har man
endast ett par elektronikapparater i en i övrigt
stor anläggning kan det ibland vara lämpligt
att bygga dessa apparater i form av
insticksenheter, som kan placeras i en befintlig
relä-central för starkströmsreläerna.
Elektronikapparater, som måste placeras utanför
apparatskåpen, bör utföras särskilt robusta, t.ex. i
gjutet metallhölje.
TEKNISK TIDSKRIFT 710 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
