Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - En mekanists syn på några atomkraftproblem, av Alf Lysholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4.
Fuktav-skiljning i flera
steg.
förlusten genom fuktigheten i ångan, varför
man vid användning av fuktig ånga måste
räkna med lägre verkningsgrad än vad BBC
angivit. Detta gäller särskilt för de högre
ångtrycken. BBC:s utredning var gjord för 50
MW eleffekt.
Om man jämför BBC:s värden med
Carnot-verkningsgraden, finner man, att vid 25 at a
tryck den beräknade verkningsgraden är 70 %
av Carnot-verkningsgraden. Vid ett så lågt
tryck som 5 ata stiger värdet till nära 80 %.
För 5 at a tryck och mättad ånga kunde man
då hoppas på en för högre fuktförlust
korrigerad verkningsgrad av 22 %. Detta värde
är dock högre än vad som erhållits i Calder
Hall.
Kan man öka trycket till 10 at a, blir
verkningsgraden ca 24 %. Med överhettning kan
man direkt använda BBC-värdet. Sålunda blir
vid 10 ata och 450°C eller 15 ata och 350°C
den termiska verkningsgraden 30 %. Detta
värde är högre än vad man räknar med i de nya
brittiska förslagen.
Merförbrukningen i bränsle på grund av lägre
tryck, fig. 8, har beräknats enligt fyra olika
antaganden, nämligen enligt Carnot-cykeln,
enligt Rankine-cykeln, enligt BBC samt under
antagande av 1,4 % förlust per procent fuktighet.
Om förbrukningen är 1 för 25 at a, blir den vid
10 ata resp. 1,17, 1,14, 1,08, 1,07 under dessa
antaganden. Det lägsta värdet 1,07 är det
sannolika.
Om man antar, att med en kall moderator
10 % av värmet går förlorat, skulle man få
samma bränsleförbrukning med varm
moderator som med 25 at a och kall moderator vid
resp. 14, 12, 8 och 6,5 at a. Även i detta fall är
det lägsta värdet sannolikast.
byggnad har en dylik anordning, nämligen
Allis Chalmers kokarreaktor med överhettning
i de inre elementen samt en rysk reaktor med
överhettning i de yttre elementen. I det senare
fallet är det lättare att kyla elementen,
emedan värmebelastningen är omkring en
fjärdedel av belastningen i de inre elementen.
För en måttlig överhettning fordras 10—15 %
av den totala värmemängden i reaktorn, vilket
gör att man även vid naturligt uran i
överhettningselementen bör kunna använda
neutron-absorberande tillsatser för att medge högre
temperatur i metallelement.
I tryckvattenreaktorer kan man använda
tryckgas eller organiska kylmedel för att få
överhettning. En preliminär studie har givit
vid handen, att denna väg synes möjlig att
realisera med enkla konstruktioner. Även i
kokarreaktorer kan denna metod användas.
Man kommer ej ifrån cirkulationspumpar för
gasen, men å andra sidan kan man starta utan
att vattenfylla överhettningselementen.
Dessutom är man oberoende av ångtrycket.
Tungt vatten
På grund av att D20 kostar 0,33 Mkr/t är det
viktigt att spara så mycket som möjligt. I reak-
Överhettning
Det är som nämnts av stor betydelse, om man
kan höja den termiska verkningsgraden genom
överhettning (fig. 7). Samtidigt undviks
svårigheten med fuktavskiljning i turbinen.
Provisoriskt kan man använda en oljeeldad
överhettare men senare måste man försöka göra
överhettningen i reaktorn. Två reaktorer under
Fig. 5.
Sektion av
fukt-avskitjande
steg.
TEKNISK TIDSKRIFT 167 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
